Det här handlar om varför man inte ska begå självmordsförsök. Om man har som du kanske, och jag,
levt hela livet på en tunn linje på liv och död ändras tankegångarna jämfört med "normala" människor.
Jag skriver öppet hur jag tänker om självmordsförsök och olika handlingar i förebyggande syfte.
Det fanns en gång en hemsida som jag tror finns kvar som handlade om olika metoder om hur man tog livet av sig, på ett sätt var den bra eftersom den mer eller mindre skrotade Alla metoder som gick då det var så stor chans att man kunde sluta som en grönsak på långvården. MEN jag lärde mig saker där som jag använt mig av i mina självmordshandlingar, jag undrar hur det personen som skrev den "guiden" känner över det.
Så jag vill också passa på att varna om den sidan som ni säkert råkat komma över någon gång.
Välkommen med kommentarer om hur du tänker/känner!
*
Things I didn't know när jag försökt begå självmord eller självskadehandlingar som ung/nu :)
Många inom psykiatrin sa alltid "Men du kommer bara skada dig själv".
Kloka ord som inte gav så mycket.
Det värsta jag kan tänka mig är verkligen det här.
Tänk om allt bara börjar om igen?
Eller om allting bara tar slut?
När jag försökt ta livet av mig har jag (i mitt huvud just då) alltid trott att när jag gör någon
självmordshandling så tar livet slut direkt. Även om jag i ett vanligt medvetande vet om vilka
processer och naturliga lagar som gäller så tänker man inte så i en impulsiv självmords-situation.
Jag ska ta exempel.
Hängning
* När man hoppar från en stol och hänger sig (kväv-metoden) så dör man inte sekunden man hänger sig, man kvävs ju. Det här tar ju jättelång tid. Men i mitt huvud är det slut sekunden man släpper taget så att säga. Men så är det inte i verkligheten.
* Det är skitsvårt i ett mentalt oroat tillstånd att göra en bra snara, den kan helt enkelt bli skit om det inte sitter i ryggmärgen.
* Chansen är så övervägande stor att du kan hänga ett bra tag att även om du tappar medvetandet,
så kan man senare få igång dig med medicinska åtgärder, och då ligger du där som ett paket i 20 år istället i sjukvården. Denna tanke är för mig den läskigaste av alla. Att leva utan att kunna utrycka att man inte vill.
Organskador du kan få av att bara försöka: strukturer i halsen kan gå sönder, problem med nacken, nackkotor. Problem med att svälja och andas då strukturer går sönder. Om syrebrist så självklart hjärnskador.
Viktigt om du blivit kvävd eller hängt ens i bara några sekunder, begär alltid sjukvård och undersökning av somatisk dr.
Tabletter
* Första gången jag tog tabletter i självmordsförsök trodde jag att jag skulle ta tabletter och sedan dö. Puts väck.
Det här tar ju också jättelång tid! Sjukvården är rätt snabba på att folk ska dricka kol och ha sig - det är oftast inte för att du skulle dö annars - utan för att undvika organskador så de slipper behandla dig mer på sjukhus och kan skicka hem dig istället. Win - Win. :)
* Det krävs enorma mängder tabletter och eventuellt en kemisk blandning för att du sött bara skulle somna in,
vilket är ju det man vill. Det mest troliga är dock att du kräks och senare kvävs av den, om du nu skulle göra det.
* Jag hade en vän som tog så mycket tabletter så hon lades i koma ett par dagar, det tyckte hon var skönt sa hon.
Att komma bort från livet, därav är det många som tar tabletter för att försvinna ett tag. Skadorna detta tar på organen ger dock men för livet.
* Den som tar den "rätta" dosen för att faktskt kunna dö av den, har stor chans att bli återupplivad igen och leva som ett paket med organ och hjärnskador.
Organskador du kan få med tabletter är skador på Alla organ. Lever, magsäck, njurar, hela mag och tarm systemet och din framtida känslighet för tabletter eller andra ämnen i huvudtaget. Att ta en överdosera tabletter en gång är som att vara alkis i 10 år för kroppen.
Viktigt Sök sjukhus om du överdoserat. Du kan få komplikationer som aldrig går att reparera. T ex problem med magsår, nedsatta organfunktioner som aldrig går att operera utan bara medicinera om ens det.
Köra in bilen i en bergvägg/ hoppa framför tåg/tunnelbana / Hoppa från bro/grejer
Alla de här har bara en gemensam nämnare: du kommer bli allvarligt skadad, men inte med
säkerhet dö. Känner en inom varje kategori som överlevt detta och det var ingen vändning i deras liv.
De försökte ta livet av sig fler gånger - om de kunde.
Det enda som egentligen är helt smärtfritt och nästan 100 % dödligt är ju att skjuta sig i huvudet.
Men i Sverige är det fan assvårt att få tag på ett vapen om du inte känner rätt människor.
Och känner du rätt människor så känner de dig och kommer inte vilja sälja det till dig.
Det blir ju så kladdigt också.
Vad man ska göra för att inte vilja ta livet av sig kan jag inte hjälpa dig med riktigt.
Det är rätt svårt att ta livet av sig på ett säkert, mänskligt sätt.
Välkommen med kommentarer om hur du tänker/känner!