Quantcast
Channel: Psykiatrin.blogg.se * 2008-2018
Viewing all 754 articles
Browse latest View live

Kulturhörnan

$
0
0
Här ska en kulturhörna få sitt rum! Ni kan tipsa varandra om:
Böcker, Film och Musik med anknytning psykologiskt/psykiatriskt eller allmänt psykit.
Skicka in, jag behöver MER tips! Har du läst/lyssnat/sett något som lämnat avtryck? Skriv! Kommentera!
psykiatrin@hotmail.com
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar.



BÖCKER
Boktips länk

"Tokfursten" av Elgard Jonsson.
"Vanvettets kurer - om schizofreni" av Tord Ajanki.
"Kontrollerad Galenskap - dikter om psykisk sjukdom" av Helene Johansson (Vulkan.se).
"Ljuva hem! - bloggar ur "Hej, jag är schizo!" av Helene Johansson (Vulkan.se).
"Betongpoesi" - www.myspace.com/Betongpoesi.
"Sänder på tusen kanaler" av Mikaela Aspelin.
"Borderline Personlighetsstörning" av Kristina Näslund.
"Skuld, Skam och Rakblad" av  Agnetha Ersson Eriksson.
"På lång sikt" av Clarence Crafoord.
"Vingklippt ängel" av Berny Pålsson.
"Dialektisk beteendeterapi - Färdighetsmanual" av Marsha M Linehan.
"Veronika bestämmer sig för att dö" av Paulo Coelho.
"Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro." av Åsa Nilsonne
"Att leva ett liv, inte vinna ett krig - Om acceptans" av Anna Kåver.

"Ansiktet bakom masken - om att vara borderline" av Jouanita Törnström
"Transaktionsanalys" av Stefan Sandström  http://transaktionsanalys.blogspot.com/
"Ingen dans på rosor" av Hannah Green.
"Dialektisk beteendeterapi vid emotionell instabil personlighetsstörning - Teori, Strategi och teknik" av  Anna Kåver och Åsa Nilsonne.
"Tillsammans" av Anna Kåver och Åsa Nilsonne.
"Hon går genom tavlan ut ur bilden" av  Johanna Nilssonn
"Zebraflickan" av Sofia Åkerman
"Social Fobi - Att känna sig granskad och bortgjord" av Anna Kåver
"Prozac Nation" av  Elizabeth Wurtzel
"The luckiest girl in the world" av Steven Levenkron
"På liv och död - Boken om Svullo" av Gitte Nilsson
"Känn pulsen slå" av Berny Pålsson 
"Telluskliniken" av Göran Wassby
"Mannen i bölet "av Göran Wassby

"I skuggan av värmen" av Lotta Thell
"Utan en tanke" av Lotta Thell
"De galnas hus" av Karin Fossum

"Flickan som Gud glömde" av Emelie Välitalo
"Heroin diaries" av Nikki Sixx
"Inte som andra döttrar" av Deborah Spungen
"Touched with Fire: Manic-Depressive Illness
and the Artistic Temperamen"t av Kay Redfield Jamison.
"Glaskupan" av Sylvia Plath .
"Borderline" av Caroline Kraus .
"Bergsprängardottern som sprängdes" av Lo Kauppi .
"Sann smärta" av Patrica McCormick .
"Fråga Alice" av Författare anonym .
"Aldrig depression" - Peter Kramer
"Att ta sig upp när man är nere : hjälp till självhjälp vid depressioner" - Tanner, Susan, Ball, Jillian
"Depression - om konsten att hålla sig uppe "- Thomas Silfving.
"Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi :
ett effektivt självhjälpsprogram" - Gerhard Andersson
"Den onödigaste döden - och konsten att älska" - Stefan L Holm
"Ut ur mörkret" - Miki Agerberg
"Depression - En Vanlig Sjukdom : Symptom, Orsaker Och Behandlingsmöjligheten"
- Danuta Wasserman,
"Vinn över din depression" - Rolf Aarøe
"Dialektisk beteendeterapi vid emotionell instabil personlighetsstörning - Teori, Strategi och teknik"
av Anna Kåver och Åsa Nilsonne.
"Tillsammans är man mindre ensam" av Anna Gavalda
"Guppy till kvällsmat" av Marika Cobbold Hjörne.
"Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva" av Ann Heberlein.
"Girl, interrupted" - boken
"The Loony-bin Trip" av Kate Millett.
Vilken bok som helst av R.D. Laing
"Toxic Psychiatry" av Peter Breggin.
"Ut ur mörkret" av Linda Cain.
"Cracked up to be och Some girls are" - Courtney summers
"Hold still" - Nina lacour
"Story of a gir"l -Sara Zarr
"Willow" - Julia Hoban
"Bad girls don’t die" - Katie Alender
"Just listen" - Sarah Dessen
"Because I am furniture" - Thalia Chaltas
"I don’t wanna be crazy"-Samantha Schutz
"Glass och impulse" - Ellen Hopkins
"Scars"-Cheryl rainfield
"Skin game: a memoir" -Carolina Kettlewell
"Cut: mercy for self harm"-Nancy Alcorn
"Push" - Sapphire
"Stiched:a memoir"-Marissa Carney
"Watching july"-Christine hart
"Get well soon"-Jule halpern
"By the time you read this, I’ll be dead"
"Define norma" l-Julie anne peters
"Saved by the music" -Selene castronvilla
"Thin" -Grace bowman
"Wasted: a memoir of anorexia and bulim"i - Mary hornbacher
"Skinny"- Ibi kaslik
"Purge"- Sarah Darer Littman
"Purge: rehab diaries"-Nicole Jones
"Lingonstigen 114"-Maria Fagerberg
"På andra sidan dörren"-O’donnell, Lillian
"Konsten att vara ela"-Nilsson, johanna
"Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg-Oates" - Carol Joyes
"Patient 67"-Lehane, Dennis
"Janis den magnifika"- Nilsson, Johanna
"Livet på en kylskåpsdörr"-Kuipers, Alice
"Decembergatans hungriga andar"-Lidbo, Ulrika
"Om jag stannar"-Forman, Gayle
"Det fattas en tärning"-Thydell, Johanna
"Stalins kossor" -Sofi Oksanen

"Baby jane" - Sofi Oksanen



"En bok som gav mig många insikter och en känsla av framtidshopp är "Att nudda vid botten" av Sally Brampton. Det är hennes egen berättelse om hur hon under fyra år lever med svår depression. Hennes framgångsrika liv i Londons mediavärld byts mot en isolerad tillvaro som präglas av förtvivlan, ensamhet, alkolholmissbruk och självmorsförsök. Sally har modet att beskriva allt det som så många känner sakm och förnedring inför. Men hon skriver också om vad som till sist ger henne kraft att gå vidare för att leva ett gott liv.

"Att tala om kärlek vid avgrundens rand" Av Boris Cyrulnik. Professor Cyrulnik är Frankrikes mest kända KBT-terapeut.
Hans föräldrar deporterades och mördades av nazisterna 1943.



"Sophies resa" av Sally Collins
En bok om en tjej som får vara med om två mycket svåra olyckor, varav den ena hon blev 85% brännskadad, men som trots alla odds överlevde. Den boken kära vänner, den ger människan som individ en annan syn på livet. Att hon, vars amputerade kroppsdelar är flera, kan lysa med sin glädje och livslust, det skänker hopp och förtröstan. Rekommenderar den starkt.


"...och bli ett vackert lik" av Maria Hede
Utrdag ur boken :
"Se en legitimerad själavårdare och spring för livet."

"Däremot har det hänt mej att psykläkare på psykakuten lagt huvudet på sned och rutinmässigt sagt  "Jag förstår ungefär hur det känns, det måste vara lite jobbigt att uppleva det här. Förstå ungefär! Lite jobbigt! Uppleva! Och alltid med det resignerade tillägget "Hur tror du vi kan hjälpa dig?" innan jag fått två propavan att ta när jag kommer hem för "som att du vet är det inte mycket vi kan göra, vi har inte resurser"

"Man vill bara dö genast, att skiten ska ha ett slut och att slutet ska komma NU. Och förnedringen att vara ynlig och patetisk inför människor med vitrockad makt. Aldrig mer! Och över hela ens kropp vilar den tunga SKAMMEN; Varför kan jag inte få vara som alla andra?"

"Jag vet inte men jag tycker inte om människor som har misstänksamhet som en yrkesskada. Ingen förutsätter att en psykpatient talar sanning."


"Den onödigaste döden - och konsten att älska" av Stefan L Holm. (Amandas pappa)
"Pappa, kan inte du och jag skriva en bok tillsammans?" sa Amanda vid tre olika tillfällen den sista veckan innan hon dog.
Den onödigaste döden handlar om en ung människas självmord, om en pappas kärlek till sin dotter, om krisen i den svenska psykvården, om Amandas oändliga förmåga till empati, om skuld och skam, om Gud och om livet för en som blev kvar. Bilden skapas genom en mosaik av prosa, dikter och några av Amandas egna texter.


"En herrgårdssägen" av Selma Lagerlöf. Det är en fantastiskt vacker och empatisk berättelse om en ung man med psykossjukdom.
Selma är bäst! Hon förstod redan på sin tid så mycket mer om psykisk sjukdom än vad som är vanligt idag.

 

"Turist i Tillvaron"

"En helt sann, minst sagt utlämnande levandshistoria om att växa upp med ett medfött handikapp.
Som man dessutom är helt omedveten om att man har."



MUSIK


"Diagnose:Lebensgefahr" - Transformalin
"You and whose army" - Radiohead
"Creep"- Radiohead
"How to disappear completely"- Radiohead
"Nude"- Radiohead
"Karma Police"- Radiohead
"Street Spirit"- Radiohead
"Innan allting tar slut" - Kent
"December" - Kent
"Damaged People" - Depeche Mode
"Lithium" - Evanescence
"My immortal" - Evanescence
"Hello" - Evanescence
"Mannen i den vita hatten (16 år senare) - Kent
"Idioteque" - Radiohead
"Overdose" - Hurt
"Suicide Is Painless" - ?
"Det är vi som bestämmer (Vem har lurat alla barnen?)" - Laleh
"Keep ya head up" - Tupac
"Runnin'" - Tupac & Biggie
"So muck pain" - Tupac
"Rehab" - Amy Winehouse
"Back to black" - Amy Winehouse
"Wake up alone" - Amy Winehouse
"The kill"- 30 seconds To Mars
"From yesterday" - 30 seconds To Mars
"Girl laying down" - Anna Ternheim
"Bittersweet" - Apocalyptica
"I'll be gone" - Broder Daniel
"Bury me" - Broder Daniel
"Hurt" - Christina Aguilera
"All by myself" - Celine Dion
"Wash away all those tears" - Creed
"Child is my name" - Kemopetrol
"Comfortably numb" - Pink Floyd
"When the drugs don't work" - The Verve
"Trouble" - Coldplay
"Standing in the Doorway" - Bob Dylan
"Invisible" - Laleh
"Live tomorrow"- Laleh
"Teardrop" - Massive Attack
"Empty Shell" - Happy Trash Culture
"To Rid the Disease" - Opeth
"Suicide solution" - Ozzy Osbourne
"If I Close My Eyes Forever" - Ozzy Osbourne & Lita Ford  
"Sårbar" - Paus
"Numb" - Portishead
"When it hurts so bad" - Lauren Hill
"From off to on" - The Knife
"Is it medicine" - The Knife
"Fake Empire" - The National
"Stay Positive" - The Streets
"Ge mig mitt liv nu" - Nationalteatern
"What was it you wanted" - Bob Dylan
"Man in the long black coat" - Bob Dylan
"Trouble" - Cat Stevens
"Lady d' Arbanville" - Cat Stevens
"Thinner" - Kent
"Illusion" - VNV Nation
"Self Inflicted" - Smile empty soul
"Refill Me" - Smile empty soul
"Not Alright" - Smile empty soul
"Cut" - Plumb
"Bleed like me" - Trapt
"Drown" - Three Days Grace
"I'm a fake" - The Used
"Bulimic" - The used
"Razorblade" - The Strokes
"Rebirthing" - Skillet
"The last night" - Skillet
"Perfect" - Simlpe Plan
"Welcome To my life" - Simlpe Plan
"Every you, every me" - Placebo
"Stop crying your heart out" - Oasis
"HURT" - Nine inch nails
"Torn" - Natalie Imbruglia
"Loveless wrists" - Bayside
"Silence" - Assemblage 23
"Cocoon" - Assemblage 23
"coma white" - Apoptygma Berzerk
"Protected" - Melanie C
"My Innocence" - Lindsay Lohan
"Walking in my shoes" - Depeche Mode
"A pain that I'm used to" - Depeche Mode
"Suffer well" - Depeche Mode
"Shake the disease" - Depeche Mode
"Cold" - Crossfade
"Misery" - Colony 5
"Suicidal" - Colony 5
"Finding Me" - Code 64
"Unknown Soldier" - Breaking Benjamin
"Transatlanticism" - Death cab for cutie
"Passenger seat" - Death cab for cutie
"Trust" - The Cure
"Lost" - Coldplay
"42" - Coldplay
"Opheliac" - Emilie Autumn
"Dead Is The New Alive" - Emilie Autumn"Breath no more" - Evanescence 
"Chasing pavements" - Adele
"Cold shoulder" - Adele
"Hometown Glory"- Adele
"Надежда" -  Дельфин
"Coma" - Apocalyptica
"Ingen neråtsång" - Thåström
"Hål" - Thåström 
"Sån" - Thåström
"Hate me" - Blue October
"Black Orchild" - Blue October
"Amazing"- Blue October 
"For my brother" - Blue October
"Lonely day"- Stone Sour   "Schizophrenia" - Blue October
"Headfall" - Jaqee
"It's the fear" - Within Temptation
"Maj förra året" - Emil Jensen
"Destroy everything you touch" - Ladytron
"Running up that hill" -  Placebo
"Gloomy Sunday" - Sarah Brightman
"It's a beautiful day"  - Sarah Brightman
"strib im winter, concrete rage" - wumpscut:
"I've been let down"- Mazzy Star 
"Sophie" - eleanor mcevoy
"Anorexia" - fakebestfriend
"Dear friend" - stacie orrico
"Someone I once knew"- dead celebrity status
"Ana's song" - silverchair
"Where is my mind?" - the pixies
"Vi mot världen"- kent
"Somedays"- regina spektor
"Falla fritt"- melissa horn
"Kvar inått jag lämnat"- melissa horn
"Långa nätter" - melissa horn
"Guaranteed" - eddie vedder
"Dom tomma stegen"- lars winnerbäck
"Tinnitus i hjärtat"- bob hund
"Byggd av bomull"- lasse lindh
"Kalla mig"- vapnet
"Den döda vinkeln"- kent
Priscilla Ahn - "Lost"
NIN - "Every Day is Exactly the Same"
NIN - "The Hand That Feeds"
Nordman - Be mig
Nordman - Ödet var min väg
Navid modiri och gudarna
Regina spektor - "Laughing with"
Regina spektor - "One more time with feeling"
The Dresden Dolls - Bad Habit
The Dresden Dolls - Dirty Business
The Dresden Dolls - Girl Anachronism
Steso Songs -  albumet "Now It's Dark"
Björk- Army of me





















FILMER


The united atates of Leland
Girl, Interrupted
A Beautiful Mind
Motståndaren
En familj som andra
Ett rum i våra hjärtan
Den fria viljan
Min vänstra fot
One Flew Over the Cuckoo's Nest
Spårlöst försvunnen
Perfect body
Prozac Nation
Dying to dance
Fatal Attraction
Dom kallar oss Mods
The Virgin Suicides
Painful Secrets
Sharing The Secret
Secretary
Thirteen (tretton)
Thin
Wristcutters
Donnie Darko
The Machinist
Leva mitt liv
Sandarinernas sång
Att leva med en trasig själ
Ett tyst rop i natten
Gia
Angel Baby
Betty Blue
K-Pax
Den första kärleken
Mad Love 
Some Voices
Family Life av Ken Loach
A Woman under The Influence av John Cassavetes
Wristcutter - A love story
Gingersnaps Unleashed film - Rules of attraction film
The other sister
Postcards from the edge
Flickan som Gud glömde




KONST/SERIER

Bas Jan Ader
M.C Escher
Nina Hemmingsson
Stenmark
Suicidebunnies
Kristin Eklund

Dikter & Text

$
0
0
 
Texter & dikter
Nu kan ni även skicka in DIKTER/ mindre TEXTER som gärna får handla om psykiatrin.
Har ni något på lager så skicka in!

TACK alla för era dikter, jag blir så glad!
Och är alla psykiskt sjuka sjukt bra på ord som ni?
Kram!

*
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar.

''PANIK, HUR FLYR MAN FRÅN RÄDSLAN?''
 
 
Röster ekar inombords
De stampar likt ett barn, tårarna sprutar trotsigt fram
Orden skriker, huvudet gör ont
''Jag vill inte
Vill inte vill inte vill inte''


Hur flyr man från rädslan?
Hur springer man ifrån sina egna naglar?
De river en i största välmening att lindra smärtan
Men egentligen är de elaka
De förstör mitt skinn och alla som får höra blir bara deprimerade
De vill ju att jag ska må bra

Tiden stampar fram
Ingen kan undgå dess smattrande kulsprutor
Jag fruktar den
Och vad den för med sig
Orden varnar mig
Ångesten kommer
SNART
Du kan inte fly


Jag vill bort
Bort, bort, bort
Rädslan som tränger in mig i ett hörn
Ingenstans att smita
Lungorna glömmer bort att de finns
Men hjärtat minns sin existens alltför väl
Tystnaden kväver mig
Trots att den inte sägs vara gjord av materia

(Panik)

Naglarna river mig mer
Röda märken som inte syns
Mörkret är för totalt
Men jag gillar inte solen
Istället är jag ljusrädd
Jag tycker inte om att se världen
Allra minst mig själv,
Och påminnas om att jag tillhör den



Tiden får inte komma
Hur flyr man från rädslan?

 



Det fanns aldrig något du och jag

"grammofonen spelade

dödens skiva, om och

om igen, den stannade

aldrig, utan var på repeat

dygnet runt. skivan sjöng

någonting om rakblads

vasst naggelack som

skar upp huden i små

stjärnbitar med på sydda

paljetter, som du hade

gjort utav ditt eget kött och blod.

 

(du skryter alltid om

dina sår, speciellt

dom där djupa, du fick

när du kom på att

du skulle ha schackrutiga

armar för du vill inte ha

zebra ränder som alla

andra självskadare hade

för du var inte som dom

utan du var annorlunda.)




Men,

minns du den där gången

när vi stog mitt ute i

ingenstans och blåste

såpbubblor, för vi trodde

att om vi blåste tillräckligt

många skulle världen dränkas

med våra giftiga andetag som

var instängda innuti såpbubblorna.

eller den där andra gången vi

var på picknick och regnbågen

lyste starkare och starkare

för varje gång vi såg en

fallande stjärna, och med

alla önskningar vi fick,

önskade vi att världen skulle

vara rosaglittrig som den där

vackra berlocken som föreställde

två brustna och blödande hjärtan.



jag önskar verkligen

att du minns varje detalj

som du och jag varit

med om. det är som

ospelade gittarackord

som är förbjudna att

spela i verkligheten.

du och jag kanske

bara var en förfalskad

illusion som inte egentligen

inte alls fanns, eller en

sagoberättelse i något

barns dagbok,



men en sak är säker,

när du stog där på taket

mitt emot mig, viskade

du jockes ord,

"snurra min jord igen.".

det var då jag upptäckte

att det aldrig fanns något

du och jag, för jag hade

aldrig existerat eller tillhört

världen, iallafall inte i dina ögon."

 


LPT
Dom pratar
om orsak och verkan.
Men jag har öppnat munnen
 i omvänd makt.

De föraktar,
ser på mig
som jag var smutsig.
Suckar.
Hårda ögon,
hårda stängda munnar.
Inga ord
trots hur jag mår.

 Inga Hej.
 Inga då.
Inget nu.
Och nuet är allt jag har.

Fyra väggar
 klär min ensamhet
fönster och dörrar
är bara torn
 bevakade av människor
skjuter blickar
som för att döda
den som ens
tänker tanken
att ta sig ut.

De säger att min ålder
- Min bästa tid är Nu.
Ditt bästa Jag är Du.
 Man är förlorad.
Jag är förlorad.
Vi är förlorade.
Svek och inga förlåt
säg inte att jag
är värdefull

när dom dödar
skadar nerver
 inte tar ansvar
för handling
för ord
för vägen
till självmord.


Nidvisa om Hagsätra psyk

(Melodi: Alpens Ros)

Jag hamna en gång
upp på Hagsätra psyk
Det var jobbigt som fan
men jag härdade ut.
En man kom och sa
"Jag är läkare här"
Det var Bengan him self
och bara början tyvärr.

Så nu ska jag sjunga
en visa om er
Jag blir så bedrövad
när jag eder ser
Det börjar med
ångest och piller för mig
och slutar med
våldsdåd och bälte så säg.

Men Bengan sa
"Du gå här ej och ta ton!,
Gå till syrran och få
en haldolinjektion"
Men av den blev jag sjuk
och fick åka till SÖS
Jag ska anmäla det
så nu är chefen nervös.

Man kommer med piller
både morgon och kväll.
Kan tro det är för
att jag ska va snäll
Men jag vill va pigg
och fungera normalt
Men då säger läkarn
"Det här har du valt"

På psyket så äter man
mest hela dan
När jag kommer ut
är jag tjockast i stan
Men av det mår jag dåligt
det kan man förstå
Men jag håller stil
och har humor ändå.

Att hamna på psyk
rekommenderas ej
Man blir ju behandlad
som någon jävla grej
Med tvångsvård och lagar
gör dom som dom vill
men jag blir trött
på hur vården går till!


Handöst faller hon ner
efter sin dagliga panik
"jag orkar inte mer"
låter hennes tondöva skrik.


Hon försöker resa sig
men skakar och faller
"kan någon hjälpa mig"
innan mörkret infaller.


Ingen hör flickans rop
när ångesten kryper tätt intill
hennes svaga bönerop
nu när hon nästan ligger still.


Med hennes sista krafter
åker rakbladet längst hennes vita hud
hennes sista kroppskrafter bevisar att
hon vart guds trasiga dödsbud.

 

Hon andades bara panik och trasig ångest
medans hennes spräckta trummhinnor och
trasiga lungor försökte reparera sig från döden.



Sönderrispad hud


Sönderrispat ansikte av ångestens övertag
hon hade hållt sig så länge klarade inte en till dag
Ögonens tårar blandat med skärsårens varma blod
hennes föräldrars syn tydde på att dom inte förstod.

Dom frågade henne varför hon hade rispat sig så
men hon sa ingenting dom skulle ändå inte förstå
Dom frågade hela tiden men hon nekade och nekade
dom fortsatt och deras tomma ord i huvudet ekade.

Nu är hennes hud prydd med djupa ärr och sår
ansikte, armar, ben till och med hennes lår.

Föräldrarna kollar på henne med en besviken blick
Hon vet att hon är den oönskade dottern som dom fick.


((
Med blicken mot tomma intet
förstår hon vad hon måste göra.
Hon ser hennes spegelbild som suddas ut
nu måste hon på livet få ett smärtsamt slut))


Det finns inget stopp nu
hon kommer alltid vara flickan med sönder rispad hud.


/Diamanten



Plågande själar

(Bortom en verklighet
där det igentligen
inte finns något liv,
Där alla vilsna och
sönder spruckna själar samlats)

(Dom halv svävar i luften
och står på rad och väntar,
vissa ljusnar det lite för
men dom kommer aldrig
att få sitt liv tillbaka.)

(Alla själarna var lyckliga
tills demonerna gav dom mörker,
och alla själarna hade ett liv
tills demonerna plågade dom
sagta till döds inombords.)

*Demonerna ville se friska själar sluta lida
Men istället plågades och torrderades dom
tills dom inte klarade mera och sluta kämpa emot*


[Dom kallas nu Dom plågande själarna på andra sidan]

/Diamanten



Spring, skär och dö.

Jag känner hur paniken den sprider sig,
jag känner hur något mörkt och kallt omfamnar mig.

(spring bort viskar en hes röst)

Jag känner hur mina tårar omvandlats till rött bläck som droppar,
jag känner hur min kropp styr mig till rakbladet och ingen det stoppar.

(Skär dig, se blodet rinna viskar en hes röst)

Jag känner hur någon tvingar mig att säga farväl,
jag känner hur någon sagta suddar bort mig fast dom säger att dom vill mig väl.

(Skriv ett sista brev med blod viskar en hes röst.)

/Diamanten



depressionens hav

En liten flicka som alltid var glad,
Men en dag händer något hon hamnar i depressionens djupa hav.
hon kämpar för att komma ur allt det mörka hon ser,
men det går inte det är något på vägen som ter.

[En liten flicka som vart övergiven känndes det som,
Gatan blev hennes hem ett antal gånger.
Hon fick inte hjälp på det sättet hon ville,
Hon tog till och hamnlade i missbrukarnas värld.]

En liten flicka blev intagen på psyk under flera år,
under till syn hela tiden vart hon än går.
hon blir lämnad ensam under en timmes tid,
Den lilla flickan hade då chansen och tog sitt liv.



[lämmna aldrig en suicidbenägen personensam.
du kan aldrig veta vad som kommer hända]


/Diamanten



Hon är jag, jag är hon

hon brukar säga att hon gråter
men det kommer inga tårar.

(hon gråter svagt på den spruckna insidan)

hon brukar säga att hon skriker
men det kommer inget ljud.

(hon skriker tomt på insidan)

hon brukar alltid le på utsidan
(Men den maskerade ledsna minen finns på insidan)

hon lever och ser så frisk ut när man ser henne
(Men hennes onda demon har kalkat ett svart innre på insidan)


hon är jag
jag är hon


luften börjar ta slut, jag andas tomt

/Diamanten



Verklighetsinsikt


Här finns en salig blandning
av galenskap och desperation
här är alla på en tillfällig landning
från onda tankar och frustration

"Vi ska rädda dem alla
med piller i olika färger och tvång
vi ska hindra dem från att fortsätta falla
och från att döda dem själva gång på gång

Vi ska samla dem alla
ge dem noter till en obegriplig klagosång
vi ska stänga in dem i det innersta rummet
och få dem att förstå att vägen tillbaka är omöjligt lång."

/ Linnea



Dödsdömd

Jag står på den högsta höjden
beredd att falla ned
jag väntar på Dödens utsträckta hand
redo att följa med
och i verkligheten är jag bara en av alla dem
i sjukvårdens långa led

jag målar ränder av mina känslor
ritar gränser mellan liv och död
jag ser ingen annan utväg
än den som bränner mina fötter med glöd
och inte förens vid slutet av tunneln bedöms jag
som en av dem i nöd.

/
Linnea

Brutal ärlighet

Ett för mamma,
ett för pappa.
ett för mammas sambo
och ett för pappas sambo.
Tre för alla lärare,
tio för socialen.
Minst femton för BUP
och tjugo för resten av världen.

det är vad ni får
för att ha försökt hjälpa mig
det är vad jag ger mig själv
för att ha nekat den hjälpen.


Varför jag inte låter
ambulansmän och vårdpersonal
få varsitt sår
är för att det är de som räddar mig
gång på gång
när ni misslyckats.

/ Linnea

Frihetens straff

Det var varmt, sådär sensommar varmt,
allt var fortfarande grönt
och det var så fint.
Vi ställde oss på den lilla bron,
hon berättade om buddismen,
att Dalai Lama hade varit där
och att han hade gjort den där äckliga ån helig.

Vi gick tillbaka på en smal stig
över små kullar med högt gräs
medan solen brände oss kärleksfullt i nacken
och fåglarna flög runt våra tankar

Sedan kom vi fram till en mur av kalla tegelväggar
och hon låste upp dörrarna
så att vi kunde fortsätta gå i de svala korridorerna,
de med okrossbara fönster
så att hon kunde låsa upp nästa dörr.



Det kändes som en illusion
värmen, fåglarna, buddismen och grönskan
det kändes inte som en bit av friheten
utan mer som ett straff.

Så jag drog den kräkgula filten över mig och blundade.
Stängde dörren, ville vara ifred.
Den öppnades alltid igen,
jag stängde den alltid igen.
Jag ville inte vara där.
Jag ville inte vara någonstans;
Det var därför jag var där.

/ Linnea

 


 

Minnen som plågar mitt inre
som glas skärvor som skär i själen
och lämnar ett tomrum
med spruckna blödande sår.

minnen som skapar oönskad ångest
och slutar med en blodig handled.


sömnlösa nätter som skapar blod och tomfyllda skrik
som börjar med att ångesten tar över och övergår till panik.

[TabletterRakbladTårarAlkoholDroger]
Men ingenting hjälper.

Det känns som panikångesten varar förevigt
sekunder känns som minuter och minuter som timmar.


/Kitty



du viskar orden till mig älskling
men ändå skär dom in djupt i hjärtat
mina tankar försvinner in i en ström
av det du nyss viskade till mig.
(cutcutcutcutcut)

Du visar mig vad du vill att jag ska göra
så tydliga och klara bilder som är i minnet
bilder som endast du kan styra över och få bort
varför gör du så hära mot mej baby.
(cutcutcutcut)

Du har alltid varit min bästa vän
men så försvinner du bara utan ett spår
inte ens mitt blod hade följt med dig
hur ska du klara dig utan mig.
(cutcutcut)

Du vet att jag är den som uppfyller dina krav
men jag missbrukar din existens av fel skäl
du är inte till för att skära med älskling
men jag vet att du tycker om att jag gör det.
(cutcut)

Du vet att du kommer fortsätta vara min vän
för du finns med mig överallt hoppas du vet det
för jag har dina syskon med att uttnyttja
din egen familj för att skapa ärr på min vita hud.
(cut)

Dina viskningar blev svagare och svagare
och tillslut tystnade du helt.

Det som alltid skulle vara vi två.

/Kitty


 

Bälten mot rakbladstörst
tabletter som ångesttröst

vak mot destruktiva tankar
i ändlösa korridorer jag vankar

Ni satte lås på mina fönster
sade att det var för att bryta destruktiva mönster

Ni fick mig att se döden som ett alternativ
sade "Prozaq ger dig ditt liv"

Ni fick mig att svälta, att sluta le
allt ni gav mig var mörker, det enda jag nu kan se.


/ thoughtful

 

Blodröda tårar

Det knakar i de gamla huset.
Rysningar kryper i dom kala väggarna.

Hon hör hur någon viskar hennes namn. viskningarna susar och flyger genom de mörka

rummet. En rysning går genom hennes magra tunna kropp.

Ångesten kommer krypande ur ut alla ådror

 

Blodet droppar från hennes sargade handleder

hennes vita klänning färgas rött blandning med smuts.

Blodröda tårar rinner ner för hennes bleka tunna kinder

ögonen färgas blodröda,

det långa svallande håret färgas av blod.


Det knakar under hennes såriga fötter glasbitar

trycks in i dom sköra fotsulorna.

hon flyr spring. vänd dig inte om

hennes trasiga klänning omsluter

den bleka darrande sårade kroppen.


Det plågande ansiktet vänds bort.

hon sluter ögonen. röda strimmor

rinner ner för kinderna

försöker gömma sig bara sjunka och försvinna

/Johanna


Dollar

just här
var ska du här och göra?
det är ju mitt hjärta
och mitt liv!

hålla på och
möblera om
Nu?
jag behöver ju någon
som stannar

ett stannande Du

utan dollar
i fickorna
tio per ord
hundra per timme

var min mamma
baka bullar
jag kan vara din dotter
jag kan ge dig något
..tror jag

jag kan väl ge dig något?

men som att jag
aldrig kan såra dig
och tro mig
jag har försökt


så kan jag aldrig
få dig
att älska mig
och tro mig
jag försöker fortfarande


du är ju
- trots allt
allt jag har.

/K



Patent

De säger
att vi arbetar
mot ett mål
du och jag

men
du arbetar förgäves
och jag ser på
så säg
inte
så.

Du har ett
moraliskt patent
eftersom du får betalt
och jag är patient

men jag gav dig aldrig
min mammas roll
mitt hjärta antog dig
för att få kontroll



jag är inte
en vuxen person
som inte fungerar
jag är ett
barn
som du manövrerar

och jag bygger väggar
så jag inte kan se dig
även om jag vill
för du kan inte dö
om du inte finns till.


låt mig
låta dig gå

så blod
kan få stannas
och vårat mål
besannas.

/K

N

N.
Jag förstår
du har gjort klart

den här
relationen
är död

jag hängde upp repet
och du
sparkade bort stolen

N, det är helt okej.

psykiatri
är siffror och nummer
nedtystnad av känslor
skådespel
och heiarki

överläkares pistoler
i munnen
lösa skott
mot hunden
vi ligger på golv
tuggar på ben

blandas med damm
numreras
utan namn
i journaler
och i färdigrätter
från centralköket

jag var inlåst
i mig själv
och du låste upp
och låste in mig
mellan fyra väggar

med snöutsikt

N, det är helt okej.


jag sparkar på stolen
med dig
knyter repet
med dina händer
lägger små piller
under tungan
om du
bara du
sluter mina ögon
åt dig.

/K

noll

jag är en nolla i systemet
plus minus noll
människor som jag
är bara tankar
som begravs
bland vårdenheter
skenligheter

det finns inga
omständigheter
här

alla pushar
väntar
och knuffar

hoppa nedför
din bro
rusa framför
tunnelbanor
gå aldrig tillbaka
till gamla vanor

socialstyrelsen
vill ha med dig
i sin ungdomsstatistik
fonus vill begrava
ditt rika lik

ingen bryr sig
om vad de gjort dig
ingen ber om förlåt
psykiatrin drar
i alla sina trådar

vårda de som inte behövs
neka de
som bara förstör

de där
lyckliga
människornas
liv.

/K


diagnos

Diagnos
säger läkaren
han har inget hår
på huvudet
men massa skägg

Det har jag vetat
sen jag var sjutton år
säger jag
men vet ändock väl
att ingen tror mig

Enhetschefens ord
stimulerar
självmordsinstinkter.
Alla på mottagningen
är upprörda pågrund av dig.


Diagnos
säger läkaren
men allt jag hör
är Dödsorsak.
Du är sjuk
men du dör inte av det

säger skägget som rör sig

Nej du har fel.
Jag är sjuk
och lever inte av det.

Det kan man lära sig
säger behandlaren
Men jag har lärt mig
i hela mitt liv.
Serotoninen svajar
och den här vården
är som vegitariska hajar

Nu är det jag som är utelåst
från normalt
på papper

ingenting har förändrats
bokstäver ersätts av tal
tal ersätts av känslor
känslor ersätts av hat
och hatet göds av
psykiatrin.

Våren nalkas
och vården urkalkas
jag är bara skal
frikortsmissbrukare
på apotek

samlar på kölappar
till döden
och somnar in
när ingen vet.

/K


Plundrar

Dom kommer varje dag
med ett piller i taget
men av alla som kommer och går
lämnar ingen spår
som du

Det är ingen som bygger längre
det finns inget tillstånd att bygga
något nytt igen

du är mellan varje samtal
som ljudisolering
jag kan inte höra
vad dom säger
men jag repeterar ditt namn
om och om igen

Vissa människor bara går igenom en
vilket försvar man än sätter upp
du liksom plundrar och går
och man sitter ensam kvar och undrar
vart tog du vägen då?

Jag saknar dig
på ett trasigt sätt
du fattas mig
inuti sett.

/K

Borderline / EIPS

$
0
0



Borderline / Emotionell Instabil PersonlighetsStörning

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar.


Symtom:
Enligt DSM IV

Karakteriseras av ett genomgående mönster av instabilitet i relationer med andra människor, i självbild och affekter, samt markerad impulsivitet med början i tidig vuxen ålder. Detta visar sig på olika sätt, varav minst fem av följande:

 
  1. Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
  2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.
  3. Uppvisar identitetsstörning: påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla.
  4. Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
  5. Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar
  6. Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar).
  7. Kronisk tomhetskänsla.
  8. Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).
  9. Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symptom.

Obs! Borderline är en diagnos som ser väldigt olika ut hos patienterna.
Nedan är symtom en borderlineperson KAN ha:


Övriga:
- Problem med minnet
- Problem med att hålla en tanke i huvudet enbart
- Isolerar sig men lider av ensamheten
- Försöker att inte känna glädje eftersom man får ångest när man väl gör det.
- En känsla är alltid svart eller vit. Hat eller Kärlek. Död eller levande.
- En tomhetskänsla som gör att man hellre är död än att leva med tomheten.
- En känsla av att ens jag är som en person man måste leva nära, men som man hatar.
- Döden är närmare jaget än livet.
- Alla känslor kan göras (och görs) om till negativa känslor.
- Man känner en situation innan man hinner reagera tankemässigt på den och tänka därefter.
- Att inte ha ett inre JAG, utan snarare är som tusenetthundrasjuttionio olika personer, som alla skall trängas i en kropp.

Bemötande tips till psykiatrin:
- Förstå att relationer är ofta många borderliners problem. Därför kan de få problem med relationen till dig som arbetar inom psykiatrin eftersom det är en typ av relation.
- Påminn borderlinen om sin borderline om när han/hon idealiserar eller nedvärderar som en symtom.
- Ta alla självmordshot på allvar.
- Beskriv inte personen som barnslig när det egentligen ligger en borderlinediagnos bakom.
- En borderliner försöker inte vara en jobbig patient, vi är bara oss själva.
- En borderliner söker inte uppmärksamhet utan en medmänniska.
- Känslorna kommer inte från negativa tankar utan är ett känslomönster som inte går att styra.
- Bemöt barnet om det är barnet som kommer fram i patienten.


Information:

Netdoktor
Gränsland
Borderlineinfo
SLSO
Bloggen om borderline

Forum Borderline:
Borderline.nu
AnBO - Anhörigförening Borderline
Gränsänglar stödgrupp

Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

"Betongpoesi" - www.myspace.com/Betongpoesi.
"På lång sikt" av Clarence Crafoord.
"Borderline Personlighetsstörning" av Kristina Näslund.
"Sänder på tusen kanaler" av Mikaela Aspelin.
"Dialektisk beteendeterapi - Färdighetsmanual" av Marsha M Linehan.
"Ansiktet bakom masken - om att vara borderline" av Jouanita Törnström
"Dialektisk beteendeterapi vid emotionell instabil personlighetsstörning - Teori, Strategi och teknik"
av Anna Kåver och Åsa Nilsonne.

Schizofreni

$
0
0
 


Schizofreni





Symtom:

Sjukdomen kan komma smygande eller akut.
Symgande:
- patienten innesluter sig allt mer
- isolerar sig från vänner och familj
- blir slarvig med den personliga hygienen
- förlorar intresset för utbildning, jobb och vanliga göromål
- sömn och koncentrationsbesvär
- ambivalens
- förändringar i känslolivet
- narkotikamissbruk kan också vara tidiga tecken.

Hos flertalet:
-
perioder präglade av hallucinationer (syner, röster, lukter med mera)
- vanföreställningar (ofta bisarra och förföljelsepräglade) och/eller osammanhängande tal.
Några patienter:
- uppvisar symptom i rörelseapparaten där de till exempel stelnar i bisarra positioner.


Övriga:


Bemötande tips till psykiatrin:


Information:
Netdoktor
Sjukvårdsrådgivningen

Om Schizofreni
Internetmedicin

Forum:
Viska - om schizofreni
Schizofreniförbundet

Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

Boktips
"Vanvettets kurer - om schizofreni" av Tord Ajanki.
Ljuva hem! - bloggar ur "Hej, jag är schizo!" av Helene Johansson (Vulkan.se).

Från källan:

Elgard Jonsson: Tokfursten ( Dualis, 1998, 193 s. ISBN: 91-87852-23-3)
Långa tunga år innanför mentalsjukhusets murar tills terapi möjliggör tillfrisknande och utveckling. Skidringen är lite

diffus och ostrukturerad. Styrkan ligger i det självupplevda Elgard Jonsson har lyckats övervinna en mångårig

schizofrenisjukdom och senare utbildat sig till psykolog. Notera neologismerna, ex "hånioler". (BN)

Einar Már Gudmundsson: Universums änglar

Jagpersonen i denna poetiska bok, beskriver själv sitt eget schizofreniinsjuknande. Innehåller förlösande beskrivningar

av hur patienterna på ett mentalsjukhus lyckas hitta kvalitet och värdighet i sina sargade liv. (RB)

David Reed: Anna

En inträngande skildring av en ung kvinnas insjuknande i schizofreni och hur detta drabbar familjen. Boken är skriven

av maken och skildrar det tidiga sjuttiotalets "antipsykiatri". Schizofreni betraktades då av bl.a. Laing som ett symtom

på störda uppväxtrelationer. Utifrån detta psykologiska perspektiv var man emot läkemedelsbehandling och t.o.m.

sjukvård - ofta med katastrofala resultat som följd. (BN)

Green Hannah: Ingen dans på rosor (Legenda, 1986, 301 s. ISBN: 91-582-0959-X)

En nutida klassisk självbiografisk roman som beskriver en ung schizofren flickas föreställningsvärld, hennes behandling

och hur hon slutligen kämpar sig ur psykosens skräckvirvlar. (RB)

Mark Vonnegut: Express till paradiset (Alba 1977, 245 s. ISBN: 91-58-020-5)

Författaren flyttar till ett kollektiv i British Columbias vildmarker för att leva ett alternativt liv där även

drogexperimenterande ingår. Han utvecklar en schizofreni som inte förbättras trots kollektivmedlemmarnas välmenande

antipsykiatriska ambitioner. Kanske ngt antikverad särskilt vad gäller behandling mm (vad är ortomolekylär terapi?)

men beskrivningen av den självupplevda psykosens utveckling är bra. (BN)

Hans Seiden: Ta mig till en stuga i skogen

Författaren var på sjuttiotalet en känd filmare. I den här boken beskriver han sin egen upplevelse av den psykos han

drabbades av och hur han mödosamt kämpade sig tillbaka till verkligheten genom att fly ut till en liten stuga i skogen

och stanna där i många år. (RB)

Berit Wegler: När själen skenar (Bjurner och Bruno, 1998, 126 s. ISBN: 91-973263-1-3 )

En personlig beskrivning av hur verkligheten gradvis kan förändras utan att man riktigt inser vad som håller på att

hända. Men också hur omgivningen - familj, vänner, arbetskamrater - reagerar på psykosen. Författaren menar att det

bästa sättet för henne att bli frisk var att öppet tala om sina hallucinationer och sin behandling (genom att bl a skriva

denna bok). Hon vill också visa att det går att leva ett friskt liv med en svår diagnos. (BN)

Marianne Ahrne: Äppelblom och ruiner

En verklighetsbaserad berättelse om en journalist som möter en schizofren patient. Mycket fascinerande, medryckande

och välskriven roman. (MH)

 

 

 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

 

Journalrätt & ny lag

$
0
0


Här kommer lite information om journalerna som skrivs om oss.
Glöm inte att du har rätt att få läsa din journal, det kan kosta pengar och måste prövas av en överläkare. Ett tips är att gå igenom din journal med din läkare & BA för att prata vidare om diverse fel i journalen och frågor.


Har du hittat några konstiga/roliga/fuckedup anteckningar i din journal
så skriv: psykiatrin@hotmail.com!



Journallagen

Vårdgivaren är skyldig att föra journal. Den ska ha en behandlingsplan som innehåller uppgifter om diagnos och åtgärder. Obehöriga har ej tillgång till journalhandlingar. Patienten kan begära att få ta del av sin journal, vilket alltid ska prövas av överläkare.


Patientjournallagen
(PjL, 1985:562)
Lagen reglerar utformningen av den patientjournal, som ska föras vid vård, undersökning och behandling av patienter inom hälso- och sjukvården.

Om uppgifterna föreligger ska en patientjournal alltid innehålla:

- uppgift om patientens identitet

- väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården

- uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder

- uppgift om den information, som lämnats till patienten, om de ställningstaganden som gjorts, om val av behandlingsalternativ samt om möjlighet till förnyad medicinsk bedömning

- uppgift om information och samtycke, som lämnats enligt lagen om biobanker i hälso- och sjukvården



Rätten till din journal 

16 § En journalhandling inom enskild hälso- och sjukvård skall på begäran av patienten så snart som möjligt tillhandahållas honom eller henne för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
 
Frågor om utlämnande av en journalhandling enligt första och andra stycket prövas av den som är ansvarig för patientjournalen. Anser denne att journalhandlingen eller någon del av den inte bör lämnas ut, skall han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till Socialstyrelsen för prövning.

I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt tredje stycket gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100). Lag (2002:298).

 

Ny patientdatalag

Gör det möjligt för olika vårdgivare att utbyta journalinformation med varandra på elektronisk väg.


Ger patienten rätt att:

- Läsa sin journal via nätet.

- Ta del av "loggen," säkerhetssystemet som visar vilka som läst journalen.

- Begära rättelse i journalen.

- Om en vårdgivare utanför landstinget vill läsa journalen, ska patienten först ge sitt samtycke.

- Infördes 1 juli 2008. Lagen gäller för både offentliga och privata vårdgivare.


Cosmic

Elektronisk patientjournal som säljs av Linköpingsföretaget Cambio.

Av 18 landsting som har eller är på väg att införa datoriserade journaler har åtta valt Cosmic.

Kostnad för att införa Cosmic (inkluderar utbildning): 134 miljoner.

Aritklar:
Snart kan du läsa journalen hemifrån
Vem kan läsa din journal


 
Journalanteckningar


"Patienten har varit utåtagerande och slängt skorpor omkring sig"
Ingen kommentar

"Behåller ytterkläder på under samtalet. Inklusive keps."

Ja herregud - alla vet ju att man tar av sig kepsen när man är hos farbror doktorn.
Var är vi, på 40-talet eller?

"Vidare tycks receptet Theralen ej ha kommis fram då hon bor i nedre källaren och ej nedre botten."
Psyk har svårigheter med adressen

"Patienten uttrycker missnöje med detta samtidigt som hon ler."

Skadeglad?

"Pat tjatar hela tiden om Stesolid."

Tjatar är ju ett väldigt fint psykologiskt begrepp..

"Pat ber om ursäkt för att hon "snubblat på alla ramar" "

Ironi

"Patienten är mjuk."

Härligt! Fick dom fram det vid visitationen?

"Vi kan konstatera att om terapeuten anses som en mamma och helt vit och felfri, så fick läkare
bli något annat."

Snacka om konspiratiosteorier från psyks sida!

"U.t rapporterar ärendet till nattjouren doktor Y, och patienten råkar höra att det är just kollegan
som är nattjour och blir mycket glad och vill helt plötsligt gärna åka till sjukhuset."

Vissa doktorer vill man gärna träffa bara..

Efter ett planeringsmöte utan närvarande patienten X som är intagen enligt LPT på grund av depression, suicidförsök och nästan dagligt självskadebeteende.  
Åtgärd / Planering: Definitiv utskrivning sker den 18/12 oberoende av hur det går (alltså om hon skadar sig) de närmaste 2 veckorna. Vi håller fast vid den tidpunkten. Efter det får hon använda sig av färdigheter eller ringa en väninna.    " 
Avd 52, St:Görans sjukhus

"19-årig flicka med behagligt utseende"
En viktig professionell journalanteckning.

"Psykisk status: Överviktig, bejakar suicidtankar och planer... "    
Dr  på psykiatriska akutmottagningen vid St: Görans sjukhus.

"Psykisk status: Pat. punktlig, klart överviktig men vill ej veta hur mycket hon väger, affektivt flack, fåordig... " 
Dr  på mellanvårdsenhet Väst (Bromma)
Den överviktiga psykiska statusen härjar..

"Psykisk status: Bär toppluva"
Japp toppluva är som vi vet ett bevis på psykisk sjukdom
 
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Nyheter

$
0
0

Nyheter i samarbete med Dagens Medicin

 

Psykiatrer får ny ledare

 

Lena Flyckt, läkare vid Norra Stockholms psykiatri, valdes igår till ny ordförande för Svenska psykiatriska föreningen.

Läs mer

 

 

 *

 

 

”Psykiatrin måste jobba

med sitt varumärke”

 

Sex av tio blivande psykiatrer tycker inte att deras specialitet fungerar bra. Men en varumärkesstrateg som talade på Svenska psykiatrikongressen tyckte att problemen ska bevaras internt.

Läs mer

 

 

 *

 

 

Ny snabb metod från USA testas här

 

Snabb och fokuserad – men oprövad. En ny terapiform som kan hjälpa fler självskadare ska testas på några pilotmottagningar.
Artikeln kräver DM+

Läs mer

 

 

Självskadare ska slippa kränkningar

 

Kränkningar, bestraffningar och okunskap – ­ det är vad unga med självskadebeteende ofta möts av i vården. Nu ska all vårdpersonal lära sig att bemöta gruppen på rätt sätt.
Artikeln kräver DM+

Läs mer

 

 

 

 *

Vårdpersonalen kan

förvärra beteenden

 

 

Vårdpersonal reagerar ofta på ett sätt som kan förvärra självskadebeteendet. Det berättar Therese Sterner, som arbetat med unga självskadande tjejer i 25 år.
Artikeln kräver DM+

Läs mer

 *

 

 

Telefonen kan ersätta läkaren när anonyma missbrukare behandlas

 

Med telefonen och datorn som stöd kan personer som dricker för mycket få hjälp utan att minsta journalanteckning behöver göras.

Läs mer

 

 

 *

 
 
 

 

Här screenas gravida för depression

 

 

Östergötland är först i landet med att screena gravida kvinnor för depression. För barnmorskan Lilly Spetz är det ett bra stöd för att tala med blivande mammor om hur de mår.
Artikeln kräver DM+

Läs mer

 *

 

 

Elektroder hjälpte mot svår anorexi

 

TV. Djup hjärnstimulering har för första gången testats mot den allvarligaste formen av ätstörning. Se filmen om hur det går till här.

Läs mer

 

 

 *

Större mordrisk bland psykiskt sjuka

 

Människor som missbrukar droger eller är drabbade av psykisk sjukdom löper betydligt högre risk än andra att falla offer för mördare, visar en svensk studie i BMJ.

Läs mer

Utskick om bloggen

$
0
0
 
 




UTSKICKET KLART!

♣ Utskicket till Sverige ÄR KLART! Ungefär 410 st mejl skickades ut till Sverige angående den här bloggen.
Vi har börjat få tillbaka svar om att de är positivt inställda och sätter upp Tips till personal inom psykiatrin, på avdelningarna! Jag publicerar inte svaren eftersom jag är rädd för att fler inte vågar svara då.

Been ther, done that:
♣ Alla chefer inom Sthlm psykiatriska mottagningar har fått ett mejl via SLL om den här bloggen.
♣ Ringt alla BUPmottagningar i Shtlm, ca 27 st och fått mejladressen till deras chefer och skickat ut information om bloggen till dom.
♣ Kontaktat SPF - Svensk psykiatriska föreningen angående Psykiatrins dag.
♣ Vi har mejlat våra synpunkter och den här bloggsidan till alla Polismyndigheter i Sverige. Polisen i Sthlm har svarat genom att skicka vidare informationen till Polishögskolan.
♣ Skickat vår bloggsida till de högskolorna i Sverige som har psykiatri-program.
♣ Skickat vår bloggsida till Försäkringskassan som tips på hur de kan bli bättre.
♣ Skickat vår bloggsida till Arbetsförmedlningen som tips på hur de kan bli bättre.
♣ Skickat ca 410 mejl inom Sveriges psykavdelningar/mottagningar etc.

Därefter följer en planering av följande:
♣ Information sprids till BUP mottagningar inom Sverige via mejl
♣ Information sprids till behandlingshem etc, inom Sverige. via mejl

Psykmottagningar Sverige - En översikt av psykinfo på internet och via telefon
 BRA
Landstinget Kronoberg & Halland, Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget Västmanland  , Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Gotlands kommun, Landstinget Västerbotten
- Vad glad man blir, dom har t.o.m en sida med Bara avdelningschefternas namn på, så jag slipper ringa runt!

BAJS
Jönköpings landsting- Psykiatriska vårdjouren VÄGRAR ge ut ens NAMNET på deras avdelningschef.  Och hon vägrar tro att detta är offentlig information - "inte inom psykiatrin". *****!  Men jag fick den från en annan, så bara vänta patienter inom Jönköpings kommun, psykos ska ge tillbaka med samma medicin!
Region Skåne - Ingen vet chefens namn? Är inte det liite konstigt?
Västra Götalandsregionen - Jävla färskingar. De har INGEN struktur på sin psykiatri. På hemsidorna göms de undan längst bak, minst synligast under "Övriga verksamheter". Så jävla dåligt! Jag har skickat ca 70 mejl till denna region. Ungefär 3 h arbete tog det att leta fram alla adresser och ringa efter dom.
Jämtlands läns landsting - Sämre sida om psykiatrin får man leta efter, existerar ens Öppenvård i detta landsting?
Norbotten läns landsting - Bara nummer, inget e post någonstans.
Avdelning 18 & 3 S:t Görans sjukhus - Inte bara är de otrevliga i telefonen, de skrattar och säger att chefen är anonym. My ass.
Stockholms läns landsting - Att hitta psyk-info i stockholms län är som att hitta en läkare på Huddinge sjukhus. It's like gone with the wind. Det är en himla sörja där man måste blanda sll.se med slso.sll.se och vardguiden.se. Snälla Sthlms län - skaffa bättre översikt över psykiatrin.


HUR KAN DU HJÄLPA BLOGGEN?

Shows that we ain't gonna stand shit
Shows that we are united
Shows that we ain't gonna take it

* Tips till personal inom psykiatrin,
Patienters tips till personalen inom psykiatrin. Ge till din avdelning och du har gjort allt du kan!

* SKRIV UT & SÄTT UPP INFORMATION! HJÄLP OSS ATT HJÄLPA!

* En logo till din hemsida/blogg :)
 



Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar



Med vänliga småtaffsande kramar
Psykos - Psykiatrins Robin Hood.
Tar från psykiatrin och ger tillbaka med samma medicin
 
 

LPT

$
0
0


Här kommer lite information om LPT.
Lite basala tips & vilka rättigheter du har samt den nya lagen
som trädde i kraft 1 September.


När du blir inlagd har du rätt till:

♥ Inom 24 timmar från ankomsten till sjukvårdsinrättningen bli bedömd av psykiater
♥ En kontaktperson
♥ Information om var du är och varför samt dina rättigheter
♥ Information om var du överklagar, hjälp med att överklaga.
♥ En säng och ett rum
♥ Låsa in värdefulla grejer
♥ En vårdplanering
♥ Få tvångsvården prövad i Länsrätten efter fyra veckor, därefter efter fyra månader och sedan efter sex månader. 
♥ Få ha en närstående med i behandlingsplaneringen
♥ Få så kallad stödperson genom förtroendenämnden / patientombudsmannen, som kan bistå patienten under tvångsvårdstiden
♥ Läsa lagtexten.


När man är gravid får man lära sig att ha en väska redo med grejer
för förlossningsvistelsen så allt är klart.
Det samma borde man ha för LPT - för när man har kontakt med psyk
- Ja, då vet man aldrig när man åker in!
Har du ett tips - lägg en kommentar.

Lista på vad man kan behöva:
♥ Egen tandborste om du inte vill ha vita strån i tänderna.
♥ Öronproppar - ge dig en chans att sova.
♥ Mjukisbraller, hoods och slappar kläder.
♥ Tons of underkläder
♥ Den alternativa sjukhusrocken är lite off. Sovkläder!
♥ För det perfekta psyk - haset krävs tofflor och tjocka strumpor.
♥ Mp3-spelare 
♥ Laptop - om du har. Internet? Hey du kan stanna i ett år!
♥ Block och massor av pennor.
♥ Smink! Det KAN ju finnas någon snygg inneliggande.
    Man tar ju vad man får.
♥ Eget shampoo & balsam, om du inte vill lukta landsting-parfymfri.
♥ Böcker
♥ Massa reklamblad om bloggen
♥ Hårborste - en självklarhet.
♥ Godis - i massor!
♥ Näsdukar - for the sad moments.
♥ Typ favvote, eller nått sånt.
♥ Nalle. För kärlek finns inte på psyk.
♥ Kuvert och frimärken för brevskickning.

Tänk på att de kanske tar:
ο Hörlurar
ο Laddare
ο Allt med sladd
ο Man kan hänga sig i string, men än så länge har ingen tagit mina iallafall.
ο Allt vasst, och allt som ser vasst ut.
ο Spegel
ο Parfym
ο Mobil med kamera

Olagligt/dumt
♥ Smuggla piller i strumporna eller i andra utrymmen.
♥ Filma/ ta kort
♥ Prata om andra patienter för andra utanför- tänk sekretess
♥ Kasta saker/ göra illa andra patienter

Tips att komma UT och avskriva LPT!

ALLROUNDKRYDDA: VAR LAGOM

ο Låtsas inte vara För glad. Men le lite smått ibland.
ο Ät alla måltider
ο Sov på nätterna
ο Prata inte För mycket med de andra patienterna.
ο Var kreativ och aktiv.  Läs, skriv, rita.
ο Fråga inte om sömnpiller o lugnande
ο Möt blickar speciellt vid samtal med läkare o BA.
ο Kom med lagom mycket ideer och tankar.

 fast det ulitmata som sällan händer...
ο Kom ut när du är redo och mår bra igen..



 
Lagen om psykiatrisk tvångsvård
 


Läs även: LVU, "Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga".


Här kommer lite små uttdrag om vad lagen handlar om.
Här kan du läsa mer.

Psykisk störning
För att tvångsvård enligt LPT ska bli aktuellt krävs att personen lider av en allvarlig psykisk störning.
"Med allvarlig psykisk störning avses psykotiskt tillstånd med förvirring, tankestörningar, hallucinationer eller vanföreställningar. Även depressioner utan psykotiska symtom där självmordsrisk föreligger och mer uttalade personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykotisk karaktär eller starkt tvångsmässigt beteende räknas som allvarlig psykisk störning."
Konvertering är när någon under frivillig vård blir föremål för överföring till tvångsvård.

Kvarhållning
Vid kvarhållning kan chefsöverläkaren besluta om kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Detta för att förhindra att patienten har med sig alkohol eller andra berusningsmedel, dopingmedel, injektionssprutor, kanyler, föremål ägnade för narkotikamissbruk eller annat som är farligt för patienten eller andra.


Vårdplan

Patienten och även anhöriga - om detta är lämpligt - bör vara delaktiga i vårdplaneringen. Vårdplan ska upprättas snarast efter intagning på sjukvårdsinrättning och beskriva behandlingsåtgärder som behövs för att syftet med tvångsvården ska uppnås och för att resultaten av vården ska bestå.


Tvångsåtgärder
Tvångsåtgärder får användas "om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärderna". Finns det möjlighet att bedriva vård med mindre ingripande åtgärder så ska dessa tillämpas. Tvång ska användas så skonsamt som möjligt. Tvångsåtgärder kan innefatta tvångsmedicinering, kortvarig fastspänning, avgränsning från andra patienter, inskränkning att använda elektroniska kommunikationstjänster (telefon, internet). Åtgärder som att lägga i bälte och avskilja patienten från övriga patienter är alltså reglerade och beslutas av chefsöverläkaren.


Prövning
Vårdintyget ska prövas inom 24 timmar efter intagning av läkare på vårdinrättningen. Det får då inte vara äldre än fyra dagar. Beslut om intagning får endast fattas av en chefsöverläkare vid en enhet för psykiatrisk vård. För att garantera rättssäkerheten får beslutet inte fattas av samma läkare som utfärdat vårdintyget. Bedömning om det är motiverat med LPT-vård måste ske fortlöpande under vårdtiden.


Överklagan

Vid intagningsbeslut föreligger skyldighet att informera patienten (när patientens tillstånd medger det) om rätten att överklaga tvångsvården. I ett första steg sker detta hos länsrätt, i nästa steg hos kammarrätt. Överklagan görs skriftligt



Ny lag 1 september

"Syftet med den nya vårdformen är att underlätta för personer som vårdats inom ramen för Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, eller Lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, att komma tillbaka till samhället. Patienter som vårdas enligt den föreslagna vårdformen får en individuellt anpassad vårdplan där särskilda villkor kan föreskrivas. Det kan exempelvis handla om att personen åläggs att regelbundet uppvisa att han eller hon sköter sin medicinering, inte överträder eventuella besöksförbud eller återfaller i missbruk. "
Källa & Föreskrifter

 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Orientering i psykiatrin

$
0
0


Jag har alltid undrat vad som är skillnaden mellan olika läkare. När jag frågat psykpersonalen fattar inte de det heller. Det kan vara bra att veta vad ens läkares titel egentligen innebär. Vissa har bara sin praktik på psykiatrin och kommer alltså snart att försvinna - vilket ingen berättar. Och för en sann borderliner tillexempelt kan det ge ödesdigra konsekvenser. Sedan fyllde jag på ordlistan med lite mer typiska titlar och sånt. Har du något att tillägga? Kommentera!


Förkortningar och allmänt förvirrande ord:

 

Läkare

ST-Läkare

De flesta läkare väljer efter att fått sin legitimation att specialisera sig inom ett visst område. De kan då söka specialisttjänstgöring och kallas under den tiden ST-läkare. Tjänstgöringen omfattar fem år och syftar till att förvärva nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt för specialiteten; därefter erhålls specialistkompetens.

Psykiatriska specialiteter i Sverige (november 2002)

Psykiatri - 2187 st, 45% kvinnor

Rättspsykiatri - 88 st, 33% kvinnor

Barn- och ungdomspsykiatri - 447 st, 56% kvinnor

 

AT-läkare

Behörig till anställning som läkare för allmäntjänstgöring (AT) är den som avlagt läkarexamen. Allmäntjänstgöring som läkare skall fullgöras under ett år och sex månader fördelade enligt följande:

1. Nio månader fördelade mellan gruppen invärtesmedicinska specialiteter, inkl barn- och ungdomsmedicin, och gruppen opererande specialiteter, med en minimitid inom respektive grupp om tre månader.

2. Tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri.

3. Sex månader inom allmänmedicin.

Efter fullgjord godkänd AT-tjänstgöring ansöker den enskilde AT-läkaren om legitimation hos Socialstyrelsen.  Mer detaljerad information kan hämtas ur Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöringen (SOSFS 1999:5).

 

Underläkare

Underläkare är i Sverige en benämning på samtliga läkare under utbildning fram till dess att specialistexamen erhållits, då vanligen titeln specialistläkare används. Underläkare innefattar alltså såväl AT- och ST-läkare som vikarierande läkare under grundutbildningens sista år och direkt efter grundutbildningen.

 

Läkar-kandidat

Medicine kandidat är en generell examen med medicinsk vetenskap som huvudämne.

En liknande benämning förekommer inom lärarutbildningen, där både högskolelärare och handledare på praktikplatsen ibland benämner studenterna för kandidater.

 

Överläkare

Överläkare är en yrkestitel för en specialistläkare med medicinskt ledningsansvar inom svensk sjukvård.

 

Psykiater/ Psykiatriker

Psykiater är en läkare som är specialiserad på psykiska sjukdomar, tillstånd och störningar. En psykiater diagnostiserar patientens tillstånd genom fysisk undersökning, samtal med patienten och personer i dess omgivning, laboratorieprov samt även elektronisk mättutrustning som elektroencefalografi (EEG) och datortomografi av hjärnan. Behandling kan bestå av tillämpning av psykofarmaka och/eller samtalsterapi, livststils- och miljöändringar. Vissa sjukdomar kan läkaren bota genom att åtgärda brist på näringsämnen, mineraler och spårämnen.

Observera att många psykiater med en äldre utbildning inte har någon utbildning i samtalsterapi


Andra yrkeskategorier:


Psykolog
En legitimerad psykolog har fem års universitetsstudier plus ett års praktisk tjänstgöring (PTP). För att få kalla sig psykolog krävs legitimation. Psykologen kan hjälpa oss att förstå vår livssituation, varför vi reagerar och handlar som vi gör och visa vägar till förändring.

Psykoterapeut
En legitimerad psykoterapeut har genomgått en utbildning till psykoterapeut och specialiserat sig på något område.

Socionom

Socionom är en skandinavisk beteckning för en person som avlagt socionomexamen, efter en yrkesinriktad högskoleutbildning i socialt arbete.

Som socionom kan man bland annat arbeta som socialsekreterare, biståndshandläggare inom LSS eller för äldre, behandlare, kurator på exempelvis skolor och sjukhus eller kriminalvårdare.

Diakon är ett yrke som i Sverige är närbesläktat med socionom men som drivs i kyrklig regi.

 

Kurator

Kurator eller socialkurator är ett yrke som innehas av vissa socionomer.En kurator arbetar med psykosocialt arbete, oftast inom sjukvård eller skola.

 

BA - Behandlings ansvarig

En högskoleutbildnning till BA /Case Manager är på 15hp. BA ska:

• möta patienten på ett sådant sätt att det blir möjligt att skapa och upprätthålla en relation och att kunna bedöma behovet av vårdinsatser.

• samverka med patienten och dennes nätverk så att patientens inflytande över sitt eget liv ökar och behovet av psykiatrisk vård minskar eller upphör.

• i samråd med andra berörda ansvara för planering, genomförande och uppföljning av vård samt föra journal.

• i förekommande fall föra patientens talan och samverka i kontakter med andra vårdgivare och myndigheter.

 

KP - Kontaktperson

Det finns olika typer av kontaktpersoner i vilket sammanhang du rör dig. Men inom soacialpsykiatrin innebär det en person ställa upp för den som är svårt plågad av ensamhet, saknar vänner, anhöriga eller andra sociala kontakter och klarar inte av att komma till en träfflokal eller delta i någon socialverksamhet.

De har ofta någon slags större ansvar över patienten, arbeta inom patientens team och kontaktas först i någon fråga om behandlingen eller medicinering.

 

SSK - Sjuksköterska - Syrra - Syster

Minst 3 år högskolestudier. Sjuksköterskan ansvarar för praktisk omvårdnad men också för den medicinska omvårdnaden, vilken innefattar läkemedelshantering och läkemedelsadministration till patienten.

 

MAS - Medicinskt ansvarig sjuksköterska

De ska se till att stadsdelsförvaltningens hälso- och sjukvård följer lagar och författningar. De följer kontinuerligt upp verksamheten för att säkra kvaliteten och att den enskilde får en god och säker vård. De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna deltar i stadsdelsförvaltningens planeringsarbete då hälso- och sjukvårdsfrågor är involverade, bland annat genom att ge stöd och råd till biståndshandläggarna. För att stärka vårdkedjan samarbetar medicinskt ansvariga sjuksköterskor med andra vårdgivare.

 

USK - Undersköterska

Titeln undersköterska är i dagsläget inte reglerad eller skyddad.

Det är sällan man kallas undersköterska om man inte har regelrätt utbildning.

Man blir undersköterska genom gymnasieskolans treåriga omvårdnadsprogram, eller komvuxutbildning och finns även att läsa på en Blekinge Tekniska Högskola (2år).

Undersköterskor kan välja påbyggnadsutbildningar bland annat inom psykiatri.

Uppgifter är många och olika, ofta grundläggande vård men har ofta delegationer som sårvård och medicindelegation från ansvarig sjuksköterska.

 

Behandlingsassistent
Som behandlingsassistent eller socialpedagog arbetar man med människor som har sociala problem av olika slag. Du kan träffa på en behandlingsassistent på till exempel ett behandlingshem eller ungdomshem.
Behandlingsassitentens uppgifter är att  lyssna på och samtala med sina klienter, vara kontaktperson och får personligt behandlingsansvar för någon. Målet med behandlingen är att klienten ska leva självständigt och ett bra liv på sikt.
Inom KY, kvalificerad yrkesutbildning finns utbildningar omfattande 2 år. Vid några folkhögskolor finns också utbildning till behandlingsassistent, dessa utbildningar omfattar två till fyra terminer.


Mentalskötare

Mentalskötare är en äldre arbetstitel och är i dagsläget inte reglerad eller skyddad.

Här kan du läsa om utbildningar för mentalskötare. Många utan utbildning, eller rysligt gammal utbildning kallas ändå mentalskötare, trots att de inte anses uppnå till de krav som finns på utbildningarna.


Ett nyare namn för yrkeskategorin är skötare inom psykiatrisk vård. Man kan arbeta på ett sjukhus inom landstinget med avdelningar som till exempel allmänpsykiatrisk avdelning, psykosavdelning eller PIVA. Man kan också arbeta inom kommunen och då kallas skötaren för boendestödjare.

 En skötare är omvårdnadsspecialist av patienter med psykiatriska funktionshinder. Skötarens främsta uppgift är att stödja, motivera patienten till att själv klara av sin vardag. Detta kan ske genom samtal och praktiskt samarbete i hemmet eller på sjukhusavdelningen En skötare kan också arbeta på olika behandlinghem.

 

Medicinskt ledningsansvar

Det medicinska ansvaret har läkaren i det team som utreder/behandlar patienten.

Begreppet medicinskt ansvarig läkare används på vissa håll, men det saknar reglering i lag

 

Verksamhetschefen får bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta.


Sjukgymnast

Inom psykiatrin jobbar sjukgymnaster med kroppskännedom, ångesthantering, avspänning, fysisk träning i olika former, ridterapi men även smärtlindring, massage och akupunktur. Utbildningen till sjukgymnast är tre år och motsvarar kandidatexamen.  Psykiatrisk sjukgymnastik vill vi aktivera de inre, självläkande processerna och minimera de hinder som finns i vägen för hälsa.

Arbetsterapeut
Målet är att individen ska klara sin personliga vård, vardagens aktiviteter och fritid så självständigt som möjligt. Någon behöver kanske träna samarbetsförmåga, en annan koncentration, stresstolerans, självförtroendet eller initiativförmåga. En arbetsterapeutisk utredning ger en helhetsbedömning av en persons problem, resurser och behov av åtgärder och är ett viktigt bidrag till personens rehabiliteringsplan. Ju tidigare en arbetsterapeutisk utredning görs desto snabbare kan den som är sjukskriven återgå till ett aktivt liv. Utbildningen är tre år och därefter kan man läsa vidare till en magisterexamen i arbetsterapi.



Olika psykiatrienheter
Förrutom "vanlig" psykiatrisk öppenvårdsmottagning, jour, mobiltteam, samt slutenvård.

SPE - Socialpsykiatrisk enhet

Målet är att patienter med psykiska sjukdomar ska kunna leva ett värdigt liv genom att skapa meningsfull vardag, möjligthet till social gemenskap. Med individuella målplaner stödja och stötta personer i det dagliga livet.

 

PIVA - Psykiatrisk Intensivvårdsavdelning.

 Det är speciella psykiatriska vårdavdelningar för patienter som har ett mycket stort vårdbehov.

 

Biologisk psykiatri där läkaren läger vikten vid ärftliga, biokemiska, neurofysiologiska och invärtes faktorer.


BUP - Barn och ungdomspsykiatri

Rättspsykiatri -  Rättspsykiatri, psykiatrins tillämpning inom rättsväsendet. Om en åtalad person led av vad som juridiskt benämns "allvarlig psykisk störning" vid gärningstillfället, och denna störning var anledning till gärningen, råder enligt svensk lag fängelseförbud.
LRV - Lag om rättspsykiatisk vård

Beroendepsykiatri - Beroendepsykiatrin är den verksamhet som bedriver specialiserad beroendevård. Verksamheten riktar sig till personer med ett alkohol, narkotika och/eller läkemedelsberoende.


Behandlingar

 

Psykodynamisk psykoterapi
I psykodynamisk psykoterapi erbjuds du att, i ett nära samarbete med terapeuten, försöka förstå de inre och yttre sammanhangen i ditt liv. Det kan till exempel handla om att förstå hur symtomen hänger samman med nuvarande livssituation eller något som hänt dig tidigare i livet. På så sätt kan du finna nya perspektiv och nya sätt att hantera svårigheter och upptäcka hur du själv påverkar ditt liv.


Psykodynamisk terapi - Gruppterapi
Gruppterapi ger möjligheter till att undersöka och förstå förhållandet till andra och dig själv. Din förmåga att kommunicera kan på så sätt utvecklas. De svårigheter som finns inom dig visar sig i närvaro av, och i kontakt med, andra i gruppen. På så sätt erbjuder gruppen ett forum för att arbeta med dina problem.

 

Interpersonell psykoterapi

Metoden har utvecklats just för att behandla depression. Interpersonell psykoterapi påminner om psykodynamisk korttidsterapi, men koncentrerar sig mer på patientens nuvarande relationer till andra människor, och på att förbättra dessa. Denna psykoterapimetod är ovanlig i Sverige. Det finns starkt stöd för att metoden är effektiv vid lindriga och måttliga depressioner men inget stöd att den skulle vara effektiv vid ångesttillstånd.


Familjeterapi
Familjeterapi används ofta när barn och ungdomar har problem. Det kan även vara bra att hela familjen får vara med ibland när en familjemedlem har problem. Familjen får veta mer om hur familjemedlemmen känner sig, men de andra i familjen får också berätta om hur de känner och ser på problemet.

 

KBT- Kognitiv beteendeterapi/ Kognetiv psykoterapi

Kognitiv beteendeterapi är ett samlingsnamn för evidensbaserade former av psykoterapi med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi. KBT har nått särskilt goda resultat på vanliga ångesttillstånd, t.ex. fobier, paniksyndrom och tvångssyndrom, och på förstämningssyndrom, t.ex. depression. Terapin fokuserar på att förändra tankar, vanor och beteenden för att hjälpa människor att leva ett bättre liv.

 

DBT - Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterapi är en tredje generationens KBT och utformades av Marsha Linehan. Denna manualbaserade metod utformades för att behandla personer med diagnosen Borderline personlighetsstörning. Den är uppbyggd med fokus på psykosocial färdighetsträning i grupp och individuell samtalsterapi för att bearbeta svårare och mer personliga problem. Färdighetsträningen i grupp fokuserar på fyra olika moment: medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor och att stå ut när det är svårt. Acceptans, medvetenhet och impulskontroll är huvudriktningar. DBT använder sig av hemuppgifter och är lösningsfokuserad

 

MBT - Mentaliseringsbaserad terapi

MBT har utvecklats som ett behandlingsprogram för en dagvårdsverksamhet i London, Halliwick Day Hospital. Målgruppen har varit patienter med borderlinepersonlighetsstörning.


ECT - Elektrokonvulsiv behandling
Behandlingen utlöser ett kontrollerat epileptiskt anfall. Signalsubstanserna i hjärnan ökar vilket leder till att  depressiva symtom minskar betydligt. Behandlingen kan ges vid svårare fall av depression och där läkemedel inte har någon effekt.

ECT är den mest effektiva behandlingen vid djupa depressioner eller där självmordsrisken bedöms som stor.
ECT kan ges vid depressioner med inslag av psykos (med vanföreställningar). Det förekommer också att man ger ECT vid mycket svåra maniska sjukdomstillstånd av livshotande karaktär. Man brukar då ge daglig behandling under tre dagar för att bryta udden av den maniska sjukdomsbilden.

En liten ordlista på andra saker


Jag har placerat min blogg i Stockholm på bloggkartan.se
http://intressant.se/intressant
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Ångestsjukdomar

$
0
0


Var femte person riskerar att drabbas av en ångestsjukdom någon gång i livet.
Det gör ångestsjukdomar till en av de vanligaste psykiska störningarna.
Till ångestsjukdomarna räknas:

  • Generaliserat ångestsyndrom
  • Paniksyndrom
  • Posttraumatiskt stressyndrom
  • Social fobi
  • Specifik fobi
  • Tvångssyndrom
Information:
Vårdguiden

SBU
Ludmillas ångestskola

Forum:
Svenska Ångestsydromsällskapet
 

Generaliserat ångestsyndrom - GAD
efter engelskans Generalized Anxiety Disorder

Symtom
- Ofta/konstant ängslig
- osäker
- okoncentrerad
- rastlös
- pessimistisk
- spänd
- stresskänslog
- blir lätt uttröttad
- lättretlig
- dålig sömn
- oroar sig överdriver för stort som smått
som kan ge spända muskler, huvudvärk, tandgnisslan, svettningar, darrningar, muntorrhet, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär och täta urinträngningar.


Övriga:

Bemötande tips till psykiatrin:
-
Mer engagemang
- Fler alternativ på metoder till hjälp
- Ta självmordstankar på allvar
- Samtalsterapi fungerar
- Lyssna och ge råd på hur man ska tänka annorlunda.
- Insikt i att personens symtom är ytterst verkliga.
- Låt patienten prata av sig om det den behöver prata om.

Information:
Internetmedicin

Forum:
Netdoktor
Svenska Ångestsydromsällskapet

Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

Böcker:

  • Rädd, Räddare, Ångest. När barn och ungdomar mår dåligt. Kerstin
    Hellström, Åsa Hanell, Lisa Liberman, 2003
  • Fri från ångest, oro och fobier. Maria Farm Larsson, Håkan Wisung, 2005
  • Behandling av ångestsyndrom - en systematisk litteraturöversikt. SBU.
  • Behandling av ångestsjukdomar - frågor och svar. SBU, 2006
 


Panikångest

Symtom

- Avgränsade perioder av överväldigande panik eller rädsla som efter följs av:
- hjärtklappning
- andnöd
- yrsel
- känsla av att förlora kontrollen
- känsla av att dö


- Förväntasångest (undviker vissa platser som är svåra att lämna vid en attack)

Övriga:
- känsla av att kvävas

- hyperventilera
- Huvudvärk efter anfallet.

Bemötande tips till psykiatrin:
- KBT för att träna bort symtomen
- Tänk på att det känns helt verkligt för patienten att man kommer dö
och vifta in bort detta.
- Tvinga inte paitneten att göra saker som man inte är redo för

- Bagitellisera inte anfallen, gör en bara med deprimerad och man känner sig värdelös.

Information:
SPS
ÅSS
Internetmedicin

Forum:
SPS - Forum panikångest och social fobi
Svenska Ångestsydromsällskapet

Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

Musik: Panik Attack av Atmosphere. Text & Musik.

Böcker:

  • Panik : Att Förstå Panikångest Och Komma Över Rädslan av Baker, Roger.

 

Ofta efter något traumatiskt som påverkat ens liv. Symtomen uppträder vanligtvis inom några veckor efter händelsen, men ibland efter flera månader eller år.

Symtom:

- Återupplevande i form av återkommande, påträngande minnesbilder av den traumatiska händelsen.
- Mardrömmar.

- Undvikande innebär att den drabbade försöker undvika allt som på något sätt påminner om traumat. Det kan leda till att personen isolerar sig från familj, vänner och arbetskamrater.

- Överdriven vaksamhet och minnesförlust. Den överdrivna vaksamheten innebär onormal lättskrämdhet, irritabilitet, omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och sömnstörning.

- Minnesförlusten, som kan vara total, är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter traumat.

Övriga:

Bemötande tips till psykiatrin:

Information:
Vårdguiden
Internetmedicin

Forum:
PTSD Forum
Svenska Ångestsydromsällskapet

Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!



Social fobi

Symtom
Ångest när personen står i centrum/ får uppmärksamhet
- rodnar
- stammning
- svettning
- skakning
- hjärtklappning
- domningskänslor
- yrsel
- svårt att arbeta i grupp
- svårigheter att använda telefon

Övriga:

Bemötande tips till psykiatrin:

Information:
Socialfobi
Netdoktor
Internetmedicin

Forum:
SPS - Forum panikångest och social fobi
Netdoktor

Böcker:

  • Social Fobi - att känna sig granskad och bortgjord. Anna Kåver, 1999
  • Mer än blyg. Om social ängslighet hos barn och ungdomar. Liv Svirsky,
    Ulrika Thulin, 2006

 


Symtom
- Starkt överdriven rädsla över en sak eller en situation
- Följs av panikattack när man utsätts för fobin.


Bemötande tips till psykiatrin:

Information:
Web4health
Praktisk medicin
Netdoktor

Forum:


Böcker:

  • Fobier. Kerstin Hellström, Åsa Hanell, 2002

 



Tvångssyndrom - OCD

Symtom
- tvångshandlingar - lindrar tillfälligt
- tvångstankar - återkommande, svåra att få bort

- tvätta sig ofta
- kontrollera saker mer än nödvändigt


Övrigt:
- Att kläder ska sitta rätt på kroppen
- Att räkna saker
- Att allt ska vara städat på ett speciellt sätt

Bemötande tips till psykiatrin:
- KBT är bra behandling för att lära sig träna bort panikkänslan.
- Inte pressa fram resultat


Information:
Internetmedicin
Ananke
Neuronätet
Praktisk medicin


Forum:
Ananke
OCD Forum UK

Bloggar om OCD:
Linn
Fjärilen

Böcker:

  • Tvångssyndrom/OCD: Nycklar på bordet. Susanne Bejerot, 2002
  • Tvångssyndrom - om orsaker och behandling i ett
    beteendeterapeutiskt perspektiv. Olle Wadström, 2002
  • Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete. Kajsa Lindkvist, 2000

 

 
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

BUP

$
0
0


Hej!
Nu håller jag på att informera BUP Sverige om sidan.
Skulle behöva gott och ont om BUP, berättelser och tips hur de kan bemöta barnen bättre.
Vad är deras brister? Behöver något ändras politiskt?
Skriv anonymt såklart: PSYKIATRIN@HOTMAIL.COM!

Några röster..

"Jag går hos BUP nu, och jag tycker att de är bra, iallafall där jag går. Men jag känner flera som inte tyckte om det alls. Men jag tycker att psykologen tar mig på allvar och gör sitt bästa."


"Hade dom reagerat när jag var yngre hade mitt liv sett annorlunda ut idag! Dom visste att jag hade ett helvete hemma, dom visste om att jag hade väldiga humörsvängningar med vredesutbrott men nej inget gjordes! "


"Enda erfarenheten jag har av BUP det är via min dotter som går där nu för sin ätstörning och jag har bara positivt att säga om BUP vi har varit i kontakt med. Men man hör många som är missnöjda med BUP så det är nog väldigt olika var man bor i landet men naturligtvis även hänger det nog på lite annat där med tror jag bl.a. vi är olika som personer och det spelar en stor roll det med hur man upplever saker och ting.
"


"Jag tycker att Bup har vart väldigt bra emot oss, de är förstående och hjälper till väldigt mkt. De har väldigt mkt kunskap och kommer med väldigt bra råd. "

"Dock får man inte tag på dem när det behövs, och de har alldeles för få lediga tider så när man väl akut behöver hjälpen finns den inte där. Det är mycket brister i systemet, men den största är nog brist på människor. De har inte tid med alla och kön är skamlig för att ens få chansen att få hjälp."

"Men jag tycker att för att BUP ska kunna bli bättre så tycker jag att dom ska kunna erbjuda trygghet. Att man faktiskt kan bygga upp ett förtroende för en terapeut och sedan få behålla henne. inte känna som att man är en börda eller till besvär och när dom tröttnar på en så bollar dom en vidare till någon annan."

Länk:
Olivia Linds upplevelser av BUP


Bra
• Kista Bup, som faktiskt var väldigt bra, men det var privatägt på entrepenad av något vinstdrivande vårdföretag vilket naturligtvis skapar mycket positivt i och med vikten i att kunderna faktiskt är nöjda med vården de får.
• Personalen var snälla och tog sig tid.
• Det var inte någon typisk sjukhusmiljö på avdelningarna eller behandlingshemmet.
• Det fanns mycket att göra inne på avdelningen såsom massa filmer, tv-spel, ett pysselrum, kortspel, man kunde baka osv. (
• Föräldrarna var delaktiga i behandlingen.
• Man gjorde mycket saker tillsammans med personalen som fick oss att känna oss som vanliga, friska ungdomar.
•I 99 % av fallen fick man ett väldigt respektfullt och värdigt bemötande och de tog mig på allvar.
• Man fick lära mig många bra strategier för ångestreducering.


Sämre med BUP & Tips till BUP
• Arton slutenvårdsplatser i hela Stockholm, sex under somrarna två akutplatser och många gånger närmare fem, sex timmars väntetid trots att man var själv på akuten.

• BUP frågade mig hur ofta och hur det gick till när jag blev misshandlad dock fick jag bara Den frågan och sedan gå hem och kallade mig inte till samtal mer. Hade de pratat med mig hade jag även berättat om min ångest och de sexuella övergreppen jag blev utsatt för, men de ansåg att eftersom jag inte var familjens problem så undersökte de inte heller min psykiska hälsa.

• Den sterila miljön med typiska landstingsmöbler och näsdukar i en låda på bordet gör att man som barn bara vill fly. Det är sorgligt redan innan man börjat prata! Jag minns speciellt näsduksasken som signalerade till mig som barn; att här ska man gråta. Och det ville inte jag!

• No offence. Men 60-åriga tanter har INGEN insikt i hur dagens barn har det i skola och hem. Barn öppnar sig inte till sina föräldrar för att de inte förstår. Det finns en orsak till varför unga fritidsledare fungerar så bra vid samtal. Barn öppnar sig hellre till yngre människor, för de känner att de kan sätta sig in i deras problematik.

• Utgå inte ifrån att allas familjer är kärleksfulla och öppna (?). Om man inte samtalar i sin familj i vanliga fall kan man inte helt plötsligt heller göra det i samband med familjeterapi. Då sitter barn tysta. Samtala hellre enskilt även fast problematiken har med hela familjen att göra.

• Ingen vill gå på bup därför att barn och ungdomar rent naturligt väntar sig skit och ingenting annat. Marknadsföring av samma typ som BRIS gör, åka ut till skolor och informera genom ex. reklam är relevant om det görs bra för att nå de ungdomar som mår dåligt men inte vågar/vill på grund av just BUP-stämpeln.

• Om en familj har psykiska problem, låt föräldrarna gå till vuxenpsykiatrin för bedömning. Ofta mår barnen dåligt för att föräldrarna är psykiskt sjuka och obehandlade!

• Behandla inte bara de som misshandlar i en familj, behandla även de som Blir misshandlade.

• Försök behandla utan medicinering.

• För skarp gräns mellan BUP och vuxenpsykiatrin, skaffa fler unga vuxna - mottagningar!

• Bättre vegetatisk kost.


• Om en patient inte vet vad den vill ha för hjälp är det inte den personens fel. Det kan vara svårt att veta vad man behövr för hjälp. Det är nog lite mer BUPs ansvar att komma med förslag och hjälp, de ska ju trots allt vara utbildade inom det.

 

 

 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Ätstörningar

$
0
0


Ätstörningar



Anorexia nervosa


Symtom:
* känner sig tjock
* mår mycket dåligt i tanken av att gå upp i vikt
* får ångest av att äta
* många somatiska problem
* mår bra när man hoppat över en måltid

Övriga symtom:
* koncentrationssvårigheter
* trötthet
* känsla av att inte vara värd något
* självhat
* Kontrollbehov
* Identitetskriser
* Ökad kroppshårighet
* Svaga muskler
* Låg puls
* Lågt blodtryck
* Benskörhet
* Sömnsvårigheter
* Matintresse

Bemötandetips till psykiatrin:
* se personen inte diagnosen
* Fråga aldrig om det är okej att väga patient utan bara gör det !
* Sitt aldrig och skrik BRA efter en måltid
* Var rak och ärlig på ett bra sätt Inte överdriven omsorg utan lagom
* Kommentera aldrig patientens utseende
* Bara för man äter det man skall och väger det man skall behöver inte det betyda att man är frisk och inte behöver vård .

Info:
Medivia
Sjukvårdsrådgivningen




Bulimia nervosa


Symtom:
* Vräker tvångsmässigt i sig stora mängder av mat
* kräks ofta upp maten efteråt
* tränar, fastar, laxerar, bantningsdiet för att kompensera
* livrädd för att gå upp i vikt
* sömnproblem

Övriga symtom:
* Självmordstankar
* Utesluter vissa näringsämnen
* Kontrollbehov

Bemötandetips till psykiatrin:
* Bara för man sätter lås på toaletten så behöver inte det betyda att person slutar spy
* Ta inte för givet att alla med bulimi stopar fingrarna i munnen


Info:
Medivia
Sjukvårdsrådgivningen


Andra former av ätstörningar:
* BED - Binge eating disorder - hetsätningsstörning
Kompenserar inte för hetsätningen.

* UNS - en uppenbar ätstörning som inte passar in på någon av de etablerade diagnoserna.

* Ortoexia
Äter för lite och tränar för mycket.

Forum:
KÄTS - Kunskapscentrum för ätstörningar
Zebraforum
Riksföreningen mot ätstörningnar
National Eating Disorders Association
SHEDO

Something fishy

Bloggar om ätstörningar:
(har inte kollat alla - kan vara triggande!)
Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

Böcker:
Varje dag har vi en liten tävling - Hanna Österberg
Zebraflickan - Sofia Åkerman
Jätten i spegeln - Helene Arkhem
Ät allt - Gisela van der Ster, Anna-Carin Lindskog
Mattillåtet - Gisela van der Ster
När mörkret kom - Lina Strandberg
Det är bäst att glömma hela kroppen - Laura Hakkala
Simmar-Emma - Emma Igelström
Genom helvetet - Tina Nordlund
Då fanns ingen nåd - Ann Hörnfeldt
Sluta svälta - Heléne Glant
Sluta hetsäta - Heléne Glant
Bli vän med kroppen och maten - Camilla Porsman
Inre Hungern - Marianne Apostolides
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Depression

$
0
0


Depression

Var fjärde man och varannan kvinna drabbas någongång i livet av depression.
Alla behöver inte psykiatrisk vård för att komma ur depressionen.
Det är viktigt att kunna skilja ur nedstämdhet och t ex Aftonbladets version av "Depression"
med egentlig psykiatrisk depression.

Nedan kommer lite diagnoskriterier och symtom:

* A Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod.
Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen
(1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje, måste föreligga.

1. Nedstämdhet under större delen av dagen.
2. Klart minskat intresse/glädje.
3. Betydande viktnedgång.
4. Sömnstörning (sover för lite eller för mycket).
5. Psykomotorisk agitation eller hämning.
6. Svaghetskänsla eller brist på energi.
7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor.
8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga.
9. Återkommande tankar på döden, självmordstankar eller självmordsförsök/planer.

* B. Uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression.
* C. Symtomen orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion.
* D. Symtomen beror inte på direkta effekter av droger, mediciner eller kroppslig sjukdom.
* E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, dvs depressionssymtomen har varat mer än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

Andra symtom:
* Depression i episoder
* Känna att "Jaget" försvinner
* Att negativa tankar blir realistiska tankar
* Depression i skov

Tips till psykiatrin:
* Inte dra de typiska kommentarerna om att man ska skärpa till sig och rycka upp sig.
* Förstå att det inte behöver vara någon kronkret anledning till varför man har depression.
* Alltid ta suicidtankar på allvar, hur frekvent förekommande de än är.
* Ge tips på självhjälpsböcker eller arbeta gemensamt med en bok.
* Ge tips på forum och andra hjälpcenter
* Att alla med depression ska genomgå en full utredning för att få diagnosen
och avskrivas från andra diagnoser (som kan vara bakgrunden).
* Även diskutera personens ätvanor och alkoholbruk.

Information:
Medivia
Sjukvårdsrådgivningen
Vårdguiden
FASS

Forum:
Netdoktor
Korallhavet
Deprimerad.net
Pfizer - depressionslinjen

Bloggar om depression
Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

Film om depression:
Den deprimerade reportern

Böcker om depression:
Depressionens demoner - Andrew Solomon
"Jag tänkte tipsa om en bok som jag såg inte finns i Kulturhörnan ännu. "Depressionens demoner" av Andrew Solomon. Det är en bok som tar upp väldigt många olika perspektiv på depression, den professionella sidan, den drabbades och anhörigas, kulturperspektivet, depression genom historian och så vidare. Det är en väldigt bra och utförlig bok som jag kan rekommendera till alla. På engelska som är originalspråket heter den "The Noonday Demon". Den står i fackhyllorna på biblioteket men den är inte svårläst och relativt lätt för att vara en så tjock bok."

Aldrig depression - Peter Kramer
Att ta sig upp när man är nere : hjälp till självhjälp vid depressioner - Tanner, Susan, Ball, Jillian
Depression - om konsten att hålla sig uppe - Thomas Silfving.
Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi :
ett effektivt självhjälpsprogram - Gerhard Andersson
Den onödigaste döden - och konsten att älska" - Stefan L Holm
Ut ur mörkret - Miki Agerberg
Depression - En Vanlig Sjukdom : Symptom, Orsaker Och Behandlingsmöjligheten
- Danuta Wasserman,
Vinn över din depression - Rolf Aarøe

Bokus
Adlibris
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Bokstavsdiagnoser

$
0
0

Bokstavsdiagnoser


Neuro-psykiatriska funktionshinder ofta kallade Bokstavsdiagnoser är många.
Jag går igenom ett par stycken bara och förklarar symtom.
Har ni något att tillägga eller känner någon som bloggar av någon av dessa, lämna kommentar!

Tips!
En bra bok att läsa om NPF är "Skuggsyndrom" av John Ratey och Cathrine Johnson.




ADHD
- Attention deficit/hyperactivity disorder


Symtom:
* Uppmärksamhetsproblem
* Impulsitivtet
* Överaktivitet


Många har också andra symtom:

* problem med motoriken

* sen tal- och språkutveckling

* problem med att tolka sinnesintryck

* hetsigt humör och trots

* psykiska problem som ångest, stark oro eller depression.


Bloggar

A road back to Something
Yoioo

Info
Habilitering.nu
Sjukvårdsrådgivningen
Klaras blogg


Forum
ADHDForum
Attention
ADHDKvinnor

 


DAMP - en undergrupp till ADHD
- Attention Deficit Hyperactivity Disorder

Symtom:
* Koncentrationssvårigheter
* Impulsivitet
* Problem arbetsminnet
* Överaktiva eller oföretagsamma
* Symtom varierar mycket med åldern
* Humörsvängningar
* Utbrott
* Problem perceptionen
* Svårt att följa planer
* Söker snabba resultat
* Uppfattas trotisga och aggressiva.

Info:
Habilitering.nu
Diagnos Damp

Forum:
WILU
Attention


"DAMP är ett begrepp som mer betonar den motoriska klumpigheten,än ADHD-diagnosen i sej innehåller men det stämmer att man i utlandet inte ser den diagnosen (vet ej hur det är i England dock)." Kommentar



DCD
- Developmental Coordination Disorder

Symtom:
Vid ADHD om även klara motoriska problem (grov- och/eller finmotoriska) finns.


Tourettes

Symtom:
De framträdande symtomen är varierande, ofrivilliga rörelser och okontrollerade läten, omöjliga att stå emot i längden, så kallade tics.
Man ställer diagnosen helt utifrån dessa.
* Symtomen debuterar före 21 års ålder
* Man har motoriska och en eller flera vokala tics under någon period, men de behöver inte vara samtidigt.
* Ticsen förekommer flera ggr dagligen, ofta flera på en gång, eller i perioder under mer än ett år.
* Lokaliseringen av ticsen, antalet, frekvensen, svårighetsgraden varierar över tiden.
* Symptomen har man inte enbart vid medicinering eller p.g.a någon annan neurologisk sjukdom.


Info:
Info
Vårdguiden

Attention
Klaras blogg

Forum:
Attention


"I Tourettes syndrom kan också förekomma vokala tics i form av svordomar eller obscena ord.Det kan vara bra att veta att den som har dessa tics inte kan
"välja" om de ska uttrycka dem verbalt,utan att de så att säga i en del fall "ingår" i funktionshindrets symtom-dock vill jag trycka på att detta inte hör till de vanligaste ticksen." / Kommentar


Aspergers syndrom

Symtom:
* Svårighet att förstå avsikten bakom människors beteende
* Uppfattar många situationer på att annorlunda sätt.
* Envisa
* Detaljminne
* Svårt att anpassa sig till förändringar
* Svårighet rikta uppmärksamhet på andra människor

Enligt DSM-IV-TR används två huvudsakliga kriterier för att diagnostisera Aspergers syndrom:

1. Allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt socialt samspel.

2. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter.

Inom varje kriterium finns olika symtom som konkretiserar svårigheten eller beteendet.


Info:
Autismforum
Asperger syndrom

Klaras blogg

Forum:
Asperger kontakt
Aspergercenter

Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

"Personer med Asperger syndrom är ofta välbegåvade medan personer med autism har en begåvning som kan variera mellan under normalnivå till utvecklingsstörning av olika grad."/Kommentar



Autism

Symtom:

Fyra huvudsakliga kriterier används för att diagnostisera autistiskt syndrom:
1. Allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt socialt samspel.
2. Allvarlig avvikelse i kommunikationsutvecklingen (inklusive språket).
3. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter.
4. Tidig debut (senast kring tre års ålder).

För att diagnosen autistiskt syndrom ska kunna ställas, måste alla huvudkriterier vara uppfyllda.


Andra symtom:
* Avvikande aktivitetsnivå,
* Avvikande ätbeteende
* Självskadande beteende
* Barn med autism trivs ofta ensamma
* Brist på emotionell ömsesidighet
* Svårt för delad uppmärksamhet
* Annorlunda sensoriska reaktioner

Info:
Autismforum

Forum:
Autism.se
Stockholm Autism
Autismforum

 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

På andra sidan dörren

$
0
0

Litteratur: Helena Bergman,
På andra sidan dörren
Kritik - Litteratur
Sverige, slutenpsykiatrin, 2000-talet Helena Bergman


På andra sidan dörren - en berättelse om slutenpsykiatrivården

Johanna arbetar som timanställd på så kallat slutenpsyk och trivs för det mesta med sitt arbete. Hon tycker om människor och försöker alltid ingjuta ett hopp bort från destruktivitet och självmord. Det behöver inte alltid vara svårare än så. Tyvärr sätter arbetsgivaren och arbetsbeskrivningen käppar i hjulen.
'På andra sidan dörren' av Helena Bergman är en verklighetsbaserad bok om hennes egna erfarenheter inom psykiatrin i Uppsala. Vi får se en skrämmande bild av det allt mer genomskinliga begreppet 'svensk välfärd'. Patienter på akutpsyk anses inte vara i behov av psykolog, de ska medicineras och läggas i bältessängar. Helena Bergman skriver också om oskäliga löneskillnader och utbildad personal som alltför ofta undviker patienterna eftersom de är besvärliga. Istället väljer man att gömma sig på kontoret, dricka kaffe och surfa på internet. Någon annan får helt enkelt ta itu med den där trasiga människan i behov av samtal.

'På andra sidan dörren' är en skrämmande återberättning om det som pågår bakom psykiatrins lyckta dörrar. Där empati, sympati och arbetsbeskrivningar behövs som mest för att rädda liv men alltför ofta saknas. Där det också arbetar eldsjälar som på något sätt får hela maskineriet att gå runt, människor med ett genuint intresse för andra och som faktiskt vill göra en insats.
Språket i boken är lättläst och det finns hela tiden en röd tråd som gör det enkelt att hänga med i handlingen. Texten är ibland hård och utpekande och sätter säkerligen sina spår hos de som känner sig utpekade och träffade. I andra delar av boken är skrivandet mjukt, fundersamt och eftertänksamt. Speciellt när det handlar om Johannas egna drömmar, sin familj och sin syster som är missbrukare.
Det är viktigt att ta den här boken på allvar eftersom stora delar av psykiatrin i Sverige inte på långa vägar fungerar. Läs den och våga ta den till dig. Det har sagts förut och det kommer fortsätta sägas så länge vården handlar om att släcka bränder och inte på allvar ge människor verktyg till mental hälsa.

Två veckor efter att boken blivit utgiven, blev Helena Bergman avstängd från sin tjänst inom slutenpsykiatrin i Uppsala, utan förklaring. Enligt landstinget hade avstängningen inte något med boken att göra. Förklaringen blev senare att Helena Bergmans valideringsbetyg inte var i sin ordning. Hon ansågs inte ha kompetens att arbeta på en psykiatrisk avdelning, trots en fil.kand i beteendevetenskap och arbetslivserfarenhet inom psykiatrin sedan 1999. Det som kan vara värt att nämnas är att ungefär 75% av ett 100-tal inte har något valideringsbetyg på skötarutbildning där Helena Bergman arbetar. De har aldrig hamnat under lupp, men så har de heller inte tagit bladet från munnen. Helena Bergman har utan problem tentat av kunskaperna för skötareutbildningen och är åter timanställd tack vare fackliga förhandlingar och hot om Jo-anmälan. (Martina Kopra)

Köp Länk
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Hotellverksamhet

$
0
0


Ja då var det dags för citatinsamling igen! Har ni några idiotiska svar som fastnat i huvudet
efter samtal med psyk - Mejla eller kommentera!!

Psyk - egna benämningar på tider
X - Hej jag skulle ringa dig idag på förmiddagen. (Klockan är 11.00)
Psykchef - JA? förmiddagen ja?
X - Ja.. det är ju förmiddag?
Psykchef - Nej det är det inte?
X - ????? Eh jo?
Psykchef - Du har ju haft hela morgonen att ringa på!
X - Ja.. men du sa förmiddag..
Psykchef - Ja men JAG har inte tid nu iallafall. Hejdååå!
Solveig Årsta-Vantör Socialpsykiatri


Psyk - ingen hotellverksamhet där bara de som inte vill får bo.
X - Jag mår jättedåligt, jag känner att jag behöver komma in på avdelningen...
Psyk - Jaaa det e ingen hotellverksamhet vi pysslar med hära!!!
X - ?????
X - Ja men jag mår dåligt iallafall, jag vill komma in..
Psyk - Mhm, nä vi tar aldrig in patienter som bara Vill in
 Ssk Årsta-Vantör Socialpsykiatri


Psyk - HALLÅ???
X - Hej
Psyk - HALLÅ E DET NÅN DÄÄÄÄR
X - JAAAAA
Psyk - VEM ÄR DET; VA VILL DU??
X - JAG vill prata med Y!!
Psyk vänder sig bort till Y, bort från telefonen
Psyk till Y -  Nääe, nu börjar hon IGEN, nu ringer hon igen, X !
Jim, sk. mentalskötare  Årsta-Vantör Socialpsykiatri


Psyk på hembesök med mediciner
I trapphuset med öppen dörr innan X ens hinner säga något:
Psyk - Hej! HÄR ÄR DINA MEDICIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIINER
X - *suck* Kan du låta bli att skrika det i trapphuset, tack?
Psyk - vaddå visste du inte att jag skulle komma?
X - eh jo vad har det med saken att göra?
Psyk (forfarande i trapphuset) - Ja, NU FÅR DU MEDICINERNA IALLAFALL!
Årsta-Vantör Socialpsykiatri



X - Ni måste lägga in mig, jag kommer att ta livet av mig om ni låter mig åka härifrån. Jag planerar min egen död och min sambo vågar inte gå till jobbet av rädsla för att jag inte kommer vara vid liv när han kommer hem. Jag orkar inte längre. Jag måste få hjälp.
Psykläkare - Gillar du fotboll?
Jag - Eeeh.. ja, jo, ibland.
Läkare - Då tycker jag att du ska gå hem och titta på en fotbollsmatch ikväll. Italienska ligan har toppmatch! 
( Två veckor senare hamnade X på akuten pga suicidförsök, fick därefter LPT)
St Görans psykakut


X - Ni måste ge mig terapi, det här fungerar inte. Jag har varit sjukskriven i två år och jag blir inte frisk av att gå hemma och knapra alla mediciner ni ger mig. Jag måste få en möjlighet att bearbeta anledningarna till varför jag är sjuk, inte droga ner mig.
Psykläkare - Det här handlar inte om vad du behöver, det handlar om pengar.

Årsta-Vantör öppenvård


X - Jag har aldrig varit här förut så det här känns lite pinsamt men min psyktant sa att jag skulle komma hit om det var jobbigt och idag har jag flippat hela dagen och skurit mig och pojkvänner säger att om det inte händer något nu så kommer han lämna mig och jag orkar inte och vill bara dö.
Psyk - Jaha, har du borderline heller?
X - ...näe?
Psyk -  Då är det ingen fara du kan gå hem.
(X:s pojvän hittade senare X vid vägen påväg mot en bro. X fick diagnosen borderline några veckor senare.)

Sundsvalls Sjukhus jourpsyk 


X -  Jag mår skit. Min kompis var här, snodde piller och försökte ta livet av sej. Vi var hela natten på akuten. Morfar har fått cancer. Mormor klarar sej inte själv. Min bästa kompis orkar inte med mina problem. Jag sover knappt. Jag orkar inte ta mej ur sängen. Mamma mår dåligt. Pojvännen och jag har bråkat. Jag mår helt enkelt skit.
Psyk - Jaha. Men då ses vi den vanliga tiden nästa vecka.
 TEAM 3 Oxelösund


Psyk - Då sjukskriver jag dig två månader genom sjukintyg till försäkringskassan.
X - Eh, jag behöver sjukintyg för aktivitetsersättning.
Psyk - Du vill ha sjukpenningen, ja.
X - Aktivitetsersättning.
Psyk - Du kan kalla det vad du vill.
Läs mer

 

  

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Bältessäng

$
0
0
Tvångströjor och bältessäng från ett MUSEUM i Norge
Ingen bättre lösning än?


Har du varit med om bältesläggning?
Skicka ett mejl och berätta:
psykiatrin@hotmail.com


Några viktiga saker att komma ihåg:
* Läkarkontakt och ordination ska enligt lag alltid ske före bältesläggning, i enskilda fall beslut av sjuksköterska.
* Du har rätt att bli informerad om vad som händer och varför.
* Du har rätt att själv välja om du vill lägga dig i bältessängen först innan de påtvingar tvång.
* En sjuksköterska ska vara arbetsledare.
* Vid en våldsincident måste vårdarna ta kontakt med andra vårdare genom att ropa eller använda överfallslarmet.
* Klockslag ska noteras vid bältesläggningen av ledaren.
* Du har rätt till Eftervård.



Här kommer lite fakta om regler och lagar vid bältessäng:
Riktlinjer - läs allt här

Akut bältesläggning (nödvärn)
• Läkarkontakt och ordination ska enligt lag alltid ske före bältesläggning. Då bältesläggning används i särskilt farliga akuta fall av nödvärn kontaktas lä- kare snarast efter bältesläggning.

I stegen ingår:
- Akut våldsincident och akut farligt beteende hos patient (indikation)
- Akut nertagning och fasthållning av patient
- Samordning inför bältesläggning och information till patient
- Bältesläggning
- Eftervård
- Omhändertagande av medpatienter
- Extravak
- Efterbearbetning i personalgruppen
- Dokumentation

Bältesläggning:
utförande och omvårdnad

Samordning inför bältesläggning
1. En sjuksköterska ska som arbetsledare ansvara för samordningen och organisationen av bältesläggningen (kallas här ”ledaren”). Hon/han kan välja att lämna över denna arbetsuppgift till en medarbetare som hon/han bedömer i praktiken vara mest lämplig, t.ex. en personal med god relation till patienten och stor erfarenhet av bältesläggningar.

2. För bältesläggning behövs fem personal med kunskap och erfarenhet av bältesläggningar. Om befintlig personal bedöms vara otillräcklig kan förstärkning ringas in från andra avdelningar och från väktare. Väktarnas roll är enbart att skydda personal och medpatienter.

3. Samordningen omfattar:
- Vem informerar och håller den personliga kontakten med patienten?
- Vem ser till att bältessängen finns i närheten?
- Vem håller fast vilken kroppsdel hos patienten?
- Kontroll att bältesnyckel finns.
- Vem tar hand om medpatienterna?
- Vem tar första extravaket?

Information till patient

• Ordinerande läkare är ansvarig för att informera patienten om orsak och genomförande av bältesläggningen. Om läkaren inte är personligen närva- rande ges denna information av ledaren.
1. Informationen omfattar (ge så mycket av informationen som är relevant för situationen):
- Att patientens beteende av säkerhetsskäl inte kan accepteras.
- Att läkare har ordinerat bältesläggning.
- Att patienten kommer läggas och spännas fast i en bältessäng och ha en personal hos sig i rummet.
- Att patienten fortfarande har möjlighet att själv lägga sig i bältessängen. Om patienten inte inom några minuter går med på detta anses frågan slutdiskuterad och bältesläggningen genomförs. Endast läkare kan häva ordinationen efter att den är given.

Eftervård
Ledaren ansvarar för att utse en personal som tar upp händelsen med patienten vid lämpligt tillfälle, helst inom ett dygn men innan utskrivningen bero- ende på patientens status. Utsedd personal bör ha varit med på bälteslägg- ningen. Detta innefattar t.ex:
- Fråga hur patienten mår.
- Låt patienten berätta om sin upplevelse av händelsen oemotsagd.
- Beskriva hur personalen upplevde händelsen.
- Förklara varför bältesläggning ordinerades.
- Ta upp med patienten om bältesläggning hade kunnat undvikas.
- Diskutera patientens önskemål om en liknande situation uppkommer igen.
- Om patienten blivit bälteslagd förr, be patienten jämföra denna gång med tidigare gånger.
- Erbjud patienten fler samtal om händelsen.

Särskilt akut bältesläggning Ibland inträffar tillfällen där en patient visar ett akut farligt beteende med omedelbar fara för att skada sig själv eller andra. Ingripande kan då göras med hänvisande till nödvärn. På Psykiatriska kliniken Sydväst framgår i de lokala direktiven att om tid och möjlighet inte finns i det akuta läget att kontakta läkare för ställningstagande kan tjänstgörande sjuksköterska besluta om bältesläggning.

Akut nertagning och fasthållning av patient
1. Vid händelse av akut våldsincident enligt ovan måste snarast ett tillräckligt stort antal personal uppmärksammas på vad som händer. Det kan göras genom att:
- Närmaste personal ropar högt efter övrig personals uppmärksamhet
- Kalla på akut förstärkning genom överfallslarm

Övrigt:
* Vårdarna ska försöka lugna patienten så gott det går
* Vårdarna ska kontrollera att patienten inte blir skadad eller har någon smärta vid bältesläggningen.
* Patienten har rätt att välja om han/hon vill ligga på mage eller rygg.
* En ledare ska hålla i kommunikationen och de andra ska hålla låg ljudvolym.
* Ledaren ska notera klockslag för bältesläggningen.




Berättelser:

"Jag har nu inte varit inlagd på snart ett år, innan det var det bältessäng många gånger. Någonting som jag reagerat på är att personalen inte egentligen uppfattat vad som hänt, jag får panik när någon håller i mig och då tolkade personalen det som att jag kämpade emot och höll bara i ännu hårdare. En enda gång förstod en skötare hur det var och sa: "Släpp henne och se hur det går", de släppte och jag gick bara in och la mig på sängen och grät. Hade personalen varit mer upmmärksam på vad det egentligen var jag kämpade emot så hade jag troligen kunnat undvika åtminstone några bältesläggningar.
Inte heller togs någon hänsyn till min kropp, jag hade ofta ont när de höll fast mig och ont när jag väl låg fastspänd. Ingen lyssnade på det, endast ett fåtal gånger kunde de lätta lite på remmarna för att jag klagade på smärta. Många sa bara: "Nej vi tänker inte släppa lite på remmarna, du kommer bara försöka ta dig loss då".
Eftervård har jag aldrig ens hört talas om. Det har jag aldrig fått och det är kanske inte konstigt att jag lider av posttraumatiskt stressyndrom efter mina trauman (som bältesläggningarna) på psyk. Minnena gör ont och jag hoppas att hanteringen av detta blir bättre, jag hoppas man kan undvika onödiga bältesläggningar. Ingen borde behöva ligga där. Remmarna skaver och likaså ens inre."

" Den började det med att jag hade kommit in från öppenvården till jouren. Jag blåste 1,26 promille o det blev LPT o X-vak tills jag hade somnat. Men jag mådde skit dåligt och ville bara dö.

X-vaket gick ut ur mitt rum(!) o då passade jag på, krossade en glödlampa o började hugga mig i ena armen. Då kommer X-vaket in o bara står o tittar. Jag skriker. JAG VILL DÖ. Då kommer nån annan till personal in o säger till han som sitter X-vak: Du måste hindra henne eftersom d e X-vak. Men han gör inget. Till slut kommer typ tusen personal o läger sig på mig o jag försöker desperat komma loss på alla sätt man kan - sparka, slåss, bita. De säger flera ggr att jag måste lugna mig o att jag "måste skärpa mig, du är inte 5 år".

 

Sen blir jag lagd i bältessängen...Fick 20 mg stesolid. fick ligga där ca 2 timmar, vilket var kort tid om man jämför med de andra gångerna. Sen kommer jag ihåg att en av de som satt med mig när jag låg fastspänd o i princip grät o skrek: Jag vill ju bara dööö, sa flera ggr: Du måste tänka på oss oxå du får inte göra såhär. Dagen efter blir jag utskriven utan att överläkaren ens frågar: HUR MÅR DU?"

"Jag har varit inom psykiatrin i drygt åtta år o jag har sluppit bältesläggning. Istället har jag fått cicsordinol- o stesolidinjektioner så jag varit som ett kolli i flera dagar o blivit körd i rullstol o matad. bälte verkar vara fruktansvärt o jag är glad att jag sluppit det. Injektioner o extravak är vad dom gjort med mig i situationer när jag egentligen skulle kunnat ha bältats. "

"En vårdare skrattade åt mig när jag hade ångest så då sparkade jag denne på benet. Då sparkade han tillbaka. Då fick jag panik och slogs för att försvara mig. Han kallade inte på hjälp utan drog mej längs med golvet till bältesrummet. Där bältades jag av 2 till som inte ens frågade varför han kom släpandes med mig. Jag fick ligga länge för att vänta på att personalen skulle ha rapport först istället för att ta ur mig."

"Jag har blivit bältad säkert upp emot 50-100 gånger (hittills) under mina psykiatriår. I början tyckte jag det var hemskt, nu är jag rätt van. Det har faktiskt gått så långt att jag tycker det är "skönt". Det är såklart jätteobehagligt att ligga fastspänd och blottad, men samtidigt är det tryggt. Kan bli rätt galen när jag blir psykotisk och att bli fasthållen av personal är värre. Jag brukar för det mesta få ganska tunga mediciner och ligga nästan fyra timmar.
De gånger det har varit som värst är när personalen som sitter x-vak behandlat mig illa. Inte svarat när jag frågat saker eller suttit och sms:at medan jag har panik.
Jag tycker egentligen att så länge de visar respekt och inte använder maktmissbruk är det okej att bli bältad. Det har för det mesta funnits en bra orsak och jag har ofta känt mig lättad, "nu kan det iaf inte bli värre"."

"Första gången jag blev lagd i bältessäng var på BUP, jag var 14. Hade världens ångest och fick till slut nog av en idiot till skötare som hela tiden skulle följa efter mig, hade X-vak. Jag vet att det troligtvis var mitt fel, men jag mår dåligt när jag inte själv får bestämma. Började slänga stolar och välte ett bord, och då kom det 4-5 andra som tryckte ner mig på golvet och höll fast mig. Jag fick världens panik, grät och skrek, en läkare kom och han sa åt dom att hämta bältessängen. Har råkat ut för det flera gånger, är 19 nu, men just den gången var värst. Just att man blir fasthållen av folk som är så mycket större och starkare. Jag är rätt kort och väger lite. Fick ligga nästan 4 timmar och fick en tvångsinjektion så jag var ett kolli hela dagen efter i princip. Jag söker aldrig akut hjälp själv längre, för jag är enligt min journal en besvärlig borderlinepatient och idioterna på akutpsyk vet hur dom ska göra för att trigga igång mig. Jag är helt hundra på att det finns dom som njuter av att lägga folk i bälte. "


"Jag har praktiserat som skötare och upplevt just bältesläggning fast från "andra sidan" så att säga. Just då i den situationen den personen, vilken det gällde befann sig i så behövdes detta, personen hade innan stängt in mig i ett förråd och försökt attackera mig. Jag tryckte på larmet och tre manliga skötare kom. Det mobila bältet användes och det gick "smidigt" om man nu kan säga så. Personen i fråga låg i bälte ca 30 min, och efter detta pratades det igenom varför han blivit lagd i bälte och varför, han skulle flyttas tillbaka PIVA. För att förstå upplevelsen bättre så bad jag om att mina handledare skulle lägga mig i bälte, så vi hittade på en situation där jag skulle vara destruktiv mot mig själv, skrika, sparka osv. De tog fast mig på ett relativt smidigt sättt, visst gjorde det ont också, sen själva bältningen kan jag ju inte jämföra med er som legat i timmar, jag låg i ca 10 min och skulle försöka ta migg loss. Jag kan säga att även jag som skötare fick panik. Visst kan det vara nödvändigt men ska jag jobba i psykiatrin hade jag helst velat se att vi skippar bältesläggningar."

 

 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Barntabu

$
0
0



En metastas som spridit sig från till psykiatrin.blogg.se.
Gå in och läs och var gärna med där och berätta din historia!
psykiatrin.blogg.se/barntabu

Kram P
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Psykos om Psykoser

$
0
0

Psykos


Här informerar jag lite om psykoser.
Jag kommer också behandla “haschpsykoser” - ett ord som används men inte finns.

Psykos är ett mentalt ohälsotillstånd som innebär att individen tappar kontakten med omgivningens verklighet.
De flesta som drabbas av psykos för första gången är mellan 16 och 40 år, men sjukdomen kan förekomma under hela livet. Varje år drabbas 1 500- 2 000 personer i Sverige av en psykos. Av dem som insjuknar för första gången får ungefär hälften så småningom diagnosen schizofreni.
Alla kan i princip få en enstaka psykos. Det kan ske om belastningen blir tillräckligt stor, till exempel vid för lite sömn i kombination med någon annan belastning, vid livskriser eller som en följd av alkohol- och narkotikamissbruk. En psykos kan komma plötsligt, men det vanligaste är att den utvecklas under en tid.
Hur länge en psykos varar varierar också. En del får en psykos bara en gång, medan det hos andra är återkommande. Om man har en långvarig psykos kan det leda till personlighetsförändringar och sociala handikapp.
Schizofreni är en form av psykos som varar i minst ett halvår. Många faktorer samverkar och någon entydig förklaring eller orsak finns inte idag.

Man brukar tala om en sårbarhet som innebär att människor har olika stark benägenhet att reagera med psykos när de utsätts för stress. Schizofreni, t.ex. har sannolikt en komplex ärftlighet där en interaktion mellan ett flertal gener skapar en risk att drabbas av sjukdomen. Även neurobiologiska faktorer som undernäring eller syrebrist under fostertiden kan ge en ökad risk att utveckla schizofreni senare i livet. Miljön under uppväxttiden spelar också en stor roll, där allvarligt störda uppväxtförhållanden kan förstärka den biologiska sårbarheten, och goda uppväxtförhållanden kan fungera som ett skydd mot att utveckla sjukdomen.

En person med hög sårbarhet kan leva utan problem tills något händer som utlöser psykosen. Det kan vara en större påfrestning som att flytta hemifrån, börja studera, klara militärtjänsten, få sitt första barn, eller en kroppslig ansträngning som sjukdom, långvarig sömnbrist, eller drogpåverkan.

Psykoser har troligen flera orsaker, och kan vara ärftliga. En del människor har lättare att reagera med psykos vid påfrestningar. Det som utlöser psykosen kan vara till exempel en chockartad upplevelse, drogpåverkan eller problem som har att göra med att bli vuxen. Det finns ingen enkel förklaring till en psykos. Det ligger många faktorer bakom. Både ärftliga och miljömässiga faktorer kan leda till ökad sårbarhet för psykos. Oftast sker ett samspel mellan arv och miljö.

En psykos kan framkallas av
* akut förändring i livet
* livskris
* närståendes död
* allvarlig olycka
* barns födelse
* graviditet och amning
* demenssjukdomar
* alkohol (delirium tremens)
* narkotika (försvinner när narkotikan gått ur kroppen)

Symtom
De första tecknen på en psykos kan vara att personen drar sig undan, blir alltmer isolerad och får svårt att arbeta eller studera.

Positiva symtom
Positiva symptom innebär att saker har lagts till patientens upplevelsevärld. Exempel på dessa är:

* Hallucinationer Oftast upplever personer sina psykoser som hemska. Svettningar, stela muskelrörelser (predelirium) - Hörselhallucinationer - röster, musik, knäppningar som upplevs komma från huvudet eller någon annan stans.
- Synhallucinationer - ser saker som inte finns, eller upplever att någonting som finns förändras, t ex att spegelbilden förändras.

* Vanföreställningar - förföljelsemani, känsla att vara övervakad, lurad eller trakasserad.
* Tanktestörningar - många tankar, oavslutade tankar - inte kan tänkka ordetligt, inga tankar alls. Kan vara negativt symtom.

Negativa symtom
Negativa symptom innebär att saker som friska människor upplever saknas i den psykotiska personens upplevelseliv. Exempel på det är att personen är mindre öppen, tillbakadragen, saknar engegemang och intresse för olika aktiviteter, apati, glädjelöshet och har koncentrationssvårigheter.

Diagnoser
* Vid en affektiv psykos är grundsjukdomen en depression eller en bipolär sjukdom, men personen utvecklar samtidigt en psykos som varar kortare tid än den affektiva sjukdomen. Vid en depression kan man vara fylld av tankar på ens egen oduglighet, död, eller på vilken dålig person man tycker att man är. Vid manier kan vanföreställningarna handla om att vara utvald, t.ex. att vara Gud eller djävulen själv. Hallucinationer kan förekomma.
* Vid psykos UNS (utan närmare specifikation) är symtomen alltför okarakteristiska eller osäkra för att ge en mer specifik diagnos.
* Schizofreni ofta unga människor i samband med en livsförändring. Vid schizofreni varar psykossymtomen minst en månad och funktionsförlust på flera områden minst ett halvår, och kan bestå hela livet.
* Schizofreniform störning liknar schizofreni men varar kortare tid, och går över inom en sexmånadersperiod.
* Vid schizo-affektiv störning förekommer schizofreni samtidigt med en depression eller en bipolär sjukdom.
* Paranoid psykos - i samband med plötsliga miljöförändringar bland annat, ofta hos äldre.
* Inducerande psykotiska tillstånd - narkotika kan tillföra och slutar när narkotikan är fysiskt nedbruten och kemiska effekten avtagit.

Den drabbades upplevelse
* Ovannämda symtom
* Ångest
* Rädsla

Behandling
Det är viktigt att både den som är sjuk och familjemedlemmar får psykologiskt stöd.
En trygg behandlingsmiljö betyder mycket, och en del kan därför vårdas hemma medan andra kan behöva vara på sjukhus eller behandlingshem.
Vid en psykos behövs hjälp snabbt, helst inom ett dygn. Familjen bör vara en del av behandlingen redan från början. Om personen får stöd i hemmet av utbildad personal kan en inläggning undvikas.
Miljön bör ge lugn och ro vid psykoser. Vid inläggning är en hemlik miljö att föredra framför stora vårdavdelningar. Bemötandet bör vara tydligt och empatiskt.
Mediciner mot de psykotiska föreställningarna samt mot ångest och sömnsvårigheter kan lindra symtomen. Antipsykosmedel minskar symtom som paranoia, vanföreställningar och hallucinationer. Lugnande medel minskar ångest och oro, och insomningstabletter kan behövas under en period. Vid nedstämdhet som vid en depression kan antidepressiv medicin ges.
Psykologisk behandling erbjuds ofta i form av stödsamtal eller terapi.
Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara en god hjälp i återhämtningen genom att stärka problemlösningsförmågan och självförtroendet.

Rehabilitering
Det är viktigt med en helhetssyn tidigt i behandlingen. Arbetsterapeuten kan göra funktionsbedömningar och träning som bidrar till att få vardagslivet att fungera. Sjukgymnastik kan förbättra kroppskännedom, koordination och styrka, samt ge träning ibland annat avslappningstekniker. Kuratorn kan se över ekonomin och hjälpa personen att få det stöd som han eller hon har rätt till. Boendestöd kan erbjudas vid långvarigt behov av stöd i hemmet. Ett personligt ombud kan hjälpa till om svårigheter i kontakten med myndigheter uppstår. Försäkringskassan erbjuder sjukersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Sysselsättning och arbetsträning kan erbjudas av kommunen. Via arbetsförmedlingen kan anställning underlättas med hjälp av bidrag.

Återhämtning

Det är viktigt att undvika droger när man har fått en psykos. Droger kan utlösa återfall i psykosen. Droger som cannabis, LSD och PCP kan utlösa psykoser även hos personer som inte tidigare varit drabbade av en psykos, och ökar risken för att man ska utveckla schizofreni. Bruk av droger ökar också risken för att bli utsatt för våld och att själv bli våldsam. De är därför direkt olämpliga i kombination med en psykosproblematik.

Tips
*Att minska på stressen och undvika situationer som är alltför jobbiga är en strategi som kan vara till hjälp. Att vila och se till att man sover ordentligt, samt att äta regelbundet är också viktigt.
* Man kan distrahera sig från att lyssna på rösterna genom någon aktivitet som att lyssna på musik, gärna lugn musik som inte stressar en. Att läsa, lösa korsord, se på tv, eller ägna sig åt någon form av motion kan också hjälpa. Gemenskap kan lindra rösterna.
* Sätt gränser för rösterna, säg ifrån åt dem, det är du som ska styra över rösterna, inte de över dig. Om det fungerar för dig kan du avsätta en tid för att prata med rösterna varje dag, och be dem vara tysta resten av dagen. Du kan också ignorera rösterna och strunta i vad de säger.
* Skapa en bra samarbetsrelation med din läkare för att få ytterligare hjälp att hantera rösterna om de är hotfulla eller besvärande.

Lästips:

Psykoser – Ett integrerat perspektiv, Johan Cullberg. Natur och kultur, 2005
Vad hjälper? AlainTopor. Natur och kultur, 2004
Förstå och hantera röster. Marius Romme, Sandra Escher. RSMH, 2005
Vård och stöd till patienter med schizofreni - en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen, 2003

Info:
Vardguiden
Sjukvårdsrådgivningen
Landsting Uppsala län






Haschpsykos

Inlägget om haschpsykos har jag skrivit på grund av den felaktiga informationen som finns där ute och de många som diagnoseras haschpsykos, där man ibland ger skulden av en diagnos pågrund av en enstaka haschrökning när det egentligen rör sig om en latent känslighet som föreligger hos vissa människor att utveckla och få en psykos.

*
Inlägget försöker inte propagera FÖR Cannabis utan klargör endast innebörden av ordet.
Jag råder personligen inte Någon att pröva, bruka eller missbruka cannabis då jag själv anser att det är häslovådligt fysiskt och psykiskt.
*

Rent kemiskt så får man en psykos när halten av dopamin i blodet så att säga går över gränsen. För att lösa ut en psykos så krävs det att man pressar hjärnan över den gräns där den slutar fungera normalt. Det kan man göra på olika sätt. Missbruk av psykoaktiva substanser såsom cannabis är ett. Långvarig extrem stress ett annat. Sömnbrist ett tredje. Ofta samverkar flera faktorer och till slut utlöses en psykos, dvs patienten får vanföreställningar och blir psykotisk.

På 70-talet började man använda ordet haschpsykos för att man ansåg att haschet gav psykoser hos vissa. I media och hos propagandamaterial mot narkotika används fortfarande “haschpsykos” för att avskräcka människor mot cannabis. Någon haschpsykos finns dock inte.
Läkare inom psykologi och psykiatri inom Karolinska Institutet är några av de som föreläser om det förvrängda ordet haschpsykos.
Propagandan mot cannabis sprider informationen att cannabis kan ge psykoser som bara uppkommit på grund av cannabisen och beskriver inte något om att psykosen kan ligga latent hos människor som utlöses av olika faktorer - vilket den gör. Haschpsykosen beskrivs uppkomma endast på grund av haschet och kan uppkomma flera veckor efter att personen rökt. De beskriver även att haschpsykosen, på grund av haschet, kan göra att personen har psykoser i resten av sitt liv eller i flera månader.
Inget av detta stämmer då det inte ens finns någon forskning som bevisar detta.

Substansinducerade psykoser
“Eftersom det bevisligen finns folk som ex röker cannabis dagligen under många år och aldrig får en psykos så tyder det på att det finns en biologisk faktor som man måste ta hänsyn till. Vissa är helt enkelt känsligare för substansinducerade psykoser än andra, precis som att vissa är mer känsliga för psykoser i allmänhet. Det finns ju som bekant de som får en psykos även om de inte rökt cannabis innan. Forskningen är långt ifrån det stadium där man med ex ett enkelt blodprov kan avgöra om någon är predisponibel, dvs extra känslig, för psykoser. “

Cannabis KAN utlösa psykoser precis som stress, alkohol, livskriser, olyckor kan göra. Det är en känslighet som ligger latent och kan utlösas av olika faktorer.
Du som har en psykisk sjukdom har en latent känslighet för att utveckla din sjukdom pågrund av yttre faktorer och miljö. Samma sak är det med psykoser.

Ett exempel: Det finns en mamma på Internet som skiver om sin son som fick en “hacshpsykos”. Han hade rökt hasch flera veckor innan han fick sin psykos som dessutom varar länge med tillhörande depression. Vad mamman nämner lite i förbifarten är att sonen fick psykosen efter att de fått reda på att hennes dotter (hans syster) blivit våldtagen. Vilket tror ni har utlöst psykosen, haschet eller våldtäkten på systern?

Bloggar om haschpsykoser
Folin.nu
Teflonminne
 
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Diagnos: Ingen

$
0
0
Det sista inlägget i Diagnos-serien handlar om de som inte får diagnoser och diskussion om diagnoser i övrigt.

Artikel

Till alla som läser och bloggar skriv till mig vad ni anser om diagnoser:

1. Är det nödvändigt att sätta diagnoser på psykiskt sjuka människor?
"Inte nödvändigtvis. Uppfyller man inte alla kriterier går det ju inte att bara stämpla någon, men annars tror jag det kan vara bra. Jag ser det som lite guidning både för patienten och psykpersonalen. Det blir förmodligen lättare att komma fram till rätt behandling om man har något att utgå efter. "

"Diagnoser är mestadels ord på papper och min erfarenhet är att man med en diagnos lätt hamnar i ett fack, man blir stämplad och folk har förutfattade meningar. Tyvärr. "

"Att få en korrekt diagnos är extremt viktigt för mig. Jag ser diagnoser lite som en hjälp, för då kan man hitta förklaringar, bli förstådd på rätt sätt, få rätt medicin o ett korrekt bemötande. "

"Jag har sett hur diagnoser gör det svårt för vissa. Många går helt upp i sin diagnos o blir sin sjukdom. I en del fall blir diagnosen en ursäkt för att inte ta sitt egenansvar. Fast många känner sig trygg när dom fått en diagnos för visst kan det vara så att vården tar en på större allvar. Fast jag tycker ändå att just Borderline e en diagnos man sätter bara för att man inte hittar nått annat fel. O för dom patienterna kan det va skitjobbigt. "


2. Har din diagnosstämpling gjort det sämre eller bättre för dig?
"Bättre eftersom jag börjat förstå att en del beteenden beror på tex. borderline som jag utvecklat och inte ÄR jag och därmed går att ändra på. Har förstått mig själv lite bättre genom det. Tror dock det är viktigt att komma ihåg att man inte är sin diagnos utan att den bara är en del av en. Det är nog farligt att identifiera sig för mycket med sin diagnos."

"Positivt med en diagnos (om den nu stämmer vilket den inte alltid gör) är att man förhoppningsvis kan få rätt behandling och eventuella mediciner utan att läkarna behöver chansa runt på ångestens orsak och vilken behandlings som behövs. Diagnoser som socialfobi känns mest som ord på papper. Min borderlinediagnos däremot har ju faktiskt hjälpt mig att få den vård jag behöver."

3. Upplever du att psykiatrin behandlar dig eller din diagnos?
"De behandlar mig, men jag antar att man kan säga att min diagnos kommer att behandlas genom den DBT jag kanske kommer att få framöver. Inom slutenvården känns det dock oftast som om de behandlar en diagnos."

" Psykiatrin har behandlat mig som ett djur, inte som en människa. Vid 23års ålder fick jag höra att jag var en kroniker, att jag aldrig skulle bli frisk, men frisk från vad undrar jag bara. Det är så lätt att slänga borderline-diagnosen i ansiktet på en o sen bara lämna en o bli klassad som den där hopplösa uppmärksamhetstörstande patienten. I mitt fall har man bara sett symptomen o inte problemen."

4. Övriga kommentarer.
"Nu är borderlinediagnosen avskriven eftersom jag tillsammans med en psykolog gått igenom diagnoskriterierna där jag inte längre uppfyller dem. Slutsatsen är väl att det är väldigt individuellt och personligen har vissa diagnoser behövts, vissa inte. För mig kändes det också viktigt att de kunde skriva av diagnoserna jag inte längre har. Det räcker med ärren på armarna, jag behöver inga diagnoser svart på vitt."

MEJLA PSYKIATRIN.BLOGG.SE eller skriv i kommentarfältet.
Titta gärna in på denna sida som frågat sina läsare om diagnoser!

Om du har levt utan diagnos en längre tid trots kontakt med psykiatrin
får du gärna skriva ett mejl om hur det var/är.
Också de som blivit mutltidiagnoser över 4-5 stycken får gärna mejla och berätta hur det är.


DIAGNOS: INGEN - BERÄTTELSER

Tänkte berätta hur det känns att inte ha någon diagnos och att faktikst vilja ha en för det vore så mycket
lättare att ha ett namn på varför "jag är som jag är". Jag har haft ett självdestruktivt beteende i 3 år , nu har jag dock slutat. Andra året kom jag
i kontakt med Bup. Jag hade då börjat höra röster, trodde jag inte var en människa och jag såg saker som inte fanns.Depression sa dom att det kunde vara. Men det konstiga var att jag inte var speciellt ledsen. Jag var bara arg och hade väldigt mycket ångest hela tiden. Kunde inte vara social i samtal för jag kunde tro atten fågel pratade med mig så det tog upp all tid istället för att lyssna på vad andra pratade om.
Låg och stirrade in i väggen och orkade inte röra mig eller göra nånting annat. Dom skickade mig till ett neurlogiskt Bup, där sa dom att jag inte hade någon depression. Och det vet jag själv att jag inte har heller.

Idag skadar jag mig inte och jag ser och hör inte röster speciellt ofta heller. även om det kan förekomma. Men jag blir arg på två sekunder , efter nån minut kan jag vara jätte glad . Nästa sekund kan jag ligga och gråta. Jag är antingen jätte glad, jätte ledsen eller jätte arg.
Kan inte heller koncentrera mig och tappar sammanhanget i samtal eller andra sociala situationer. Säger någon åt mig att jag ska hjälpa till så förstår jag inte vad personen menar. Man måste säga "hjälp till med det här" eller "Hjälp till med soporna nu" . Det måste vara vad ,när och hur. För mig kan det vara vad som helst och ibland förstår jag inte ens vad det betyder.
Och kolla film är jätte svårt , kan absolut inte ligga still. Trots allt det här och lite till som jag inte vill ta upp så har jag inte fått någon diagnos.
Att hela tiden byta humör och bli arg och inte förstå gör att många människor som inte känner mig eller vet om mina problem får svårt att hantera mig och blir själva arga på mig. I skolan är det extra svårt,eftersom dom flesta lärarna ignorerar mina problem och tror jag hittar på och överdriver.
Så jag känner att det vore skönt att kunna ha ett namn på varför jag är så här, då kanske andra skulle förstå på ett annat sätt. Det är nånting liksom.Jag har inte hittat på det, ja överdriver inte.
Det kanske är så att jag inte har någon diagnos men att testa det vore väl inte så dåligt..

Om jag nu har en sorts problematik eller något så kan jag ju lättare få rätt hjälp med det.
/anonym

 


"Jag upplevde att jag inte kände mig förtjänt av den hjälp jag faktiskt fick eftersom det inte var någonting "fel" på mig. Kalla det paranoia eller inte men jag fick även känslan av att vissa vårdgivare höll med om det. Så att leva utan diagnos var för mig att leva med mycket onödigt tvivel som i sin tur skapade mer oro och ångest som jag hade kunnat slippa om jag blivit utredd tidigare. Jag ställde mig frågor som "alla kanske har det såhär dåligt och det kanske bara är jag som är svag"."



"Jag har nyligen fått veta att min psykolog anser att borderline-diagnosen inte passar in på mig. Jag har även själv ifrågasatt diagnosen, men ändå så känner jag mig nu vilsen. Jag vill så gärna få veta vad som är fel på mig, för att kunna behandlas utifrån min problematik. Men också för att jag sedan jag fick min borderline-diagnos har känt samhörighet med andra, kunnat relatera till andra borderliners problem. Nu känner jag mig falsk.  Tänk om folk tror att jag har "låtsas" ha borderline och nu vänder sig bort från mig? Jag vet inte vad jag skall göra, om jag ens kommer att få fler utredningar, eller vad som skall hända. Osäkerhet och otrygghet har kommit med tanken på att leva utan diagnos, för då har jag ingenting att hålla fast vid precis. Och det är viktigt för mig, för jag vet hur jag mådde innan jag fick diagnosen. Hjälpslös, och som om vården inte tog mig på allvar... Kanske inte exakt som att leva utan diagnos, men i närheten."

"Jag är som en gåta för psykiatrin, det är många som försökt lösa, men ingen har lyckats.

För länge sedan gjordes en borderline-utredning på mig, pga. mitt grava självskadebeteende. Det är den diagnosen som har klamrat sig fast genom alla år. jag har fått många olika diagnoser. Ett axplock är depression, ätstörning UNS, schizofreni, bipolär sjukdom o såklart: BORDERLINE. DÅ, när utredningen gjordes, för typ 100 år sedan VAR jag verkligen borderline, men idag, NEJ.

Jag har inte svarat på några mediciner för de diagnoser jag fått, det enda som fungerar är lugnande och sömnmedicin.

 Jag skriver ut kriterier o försöker förstå vilka det är som jag uppfyller, sitter o stångar mig blodig för att förstå varför denna diagnos hängt kvar i snart 8 år. Jag betraktar mig själv som O-diagnostiserad på grund utav att jag inte anser denna diagnos stämma. nu går jag o väntar på en neuroutredning. Min läkare misstänker att det kan vara en bokstavsdiagnos, ADD o ev Aspergers syndrom. Jag försöker verkligen låta bli att läsa om dessa diagnoser, just för att det ska bli rätt.
Just nu medicineras jag rätt kraftigt med lugnande och sömnmedicin. Min läkare vågar inte göra någonting förens en diagnos är fastställd, så det är som det är nu.
Att vara odiagnostiserad är som att vandra i ingenmansland. det finns inga förklaringar, ingen medicin ingenting. Inte sjuk - inte frisk. o det är extremt jobbigt. Jag vill veta, jag vill få en förklaring.,jag vill få korrekt medicin och jag vill få rätt behandling o bemötande o förståelse. Allt jag gör o säger skylls på borderline, vilket jag INTE har längre, för borderline kan man faktiskt "växa" ifrån. Jag uppfyller inte alla kriterier som krävs för att sätta den diagnosen. Emotionellt instabil är jag väl - men vem f*n är inte det?

Det finns ingen behandling för mig som läget är nu. Jag får mina lugnande utskrivna o försöker bearbeta gamla trauman i terapin. Men frågan är hur länge det kommer att hålla, innan jag brakar igen.  Tycker det är helt galet att bara för att man som jag, hade ett extremt gravt självskadebeteende klassas som borderline per automatik. o sen får det vara. En gång borderline alltid borderline verkar det som. "



"Jag har just fått en "icke-diagnos." Jag är rädd för att det betyder att jag kommer få mindre hjälp från psykiatrin i fråga om terapi men mer tabletter. Hade jag fått en diagnos hade det hjälpt inte bara med psykiatrin utan också för att hjälpa mig förstå varför mitt liv ser ut som det gör och varför jag gjort de val jag gjort"




Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2008.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Viewing all 754 articles
Browse latest View live