Har ni några psykiga citat från sjukvården är ni välkommna!!
Psykiatrin@hotmail.com

Undersköterskan- Vad har hänt med dig då?
X- Jag har självskadeproblem och har skurit mig igen, det behöver sys
Undersköterskan - Och varför är du så säker på det?
X - Jag haft de här problemen många år, jag vet när ett sår behöver sys eller om det räcker med att tejpa
Undersköterskan - Det tror jag inte på, visa hur såren ser ut

Som om X gick till akuten frivilligt utan anledning. Efter väntetid kom läkaren och det behövde utan tvekan sys.

Akademiska sjukhuset, Uppsala

X hade hamnat på SÖS efter en överdos sömntabletter och lugnande+alkohol. 
X kommer inte ihåg så mycket av natten, den är suddig av förklarliga skäl. Men det X kommer ihåg var det en av syrrorna sa:
Syrra - Hur mycket har du tagit?
X- (Berättade, kommer inte ihåg hur mycket)
Syrra - [fnyser till och tittar föraktfullt på mig] Det var ju ingen dödlig dos!
SÖS 

X har sedan ett bra tag tillbaka ett självskadebeteende och besöker  med jämna mellanrum ortopeden för att tråcklas ihop. Tidigare hade X  träffat en läkare som skällde och skällde och skällde på X alltmedan  X låg och grät och skakade på britsen. Så gången efter förlöpte besöket så här:
 
X traskar in på ortopeden, passerar disken och läkaren får syn på henne, stirrar en stund och säger: "gå hem".
X vänder och springer därifrån trots ett sår som behöver sys. X's man hittar henne en halvtimme senare och dom går tillbaka till akuten där en ssk säger att läkaren är lite sådär och skickar bort X till  kirurgen för att få skadorna omplåstrade.
St Göran, ortopedakuten

Här ramlar det in av idiotiska citat, har du något på lager så är du välkommen att kommentera,
självklart tar jag bort det sedan och du förbli anonym. P

X är inlagd på psyk med tät tillsyn men lyckas ändå skada sig men ångrar sig snabbt. När hon tar mod till sig och ber om att få prata med en i personalen skäms hon medan hon drar upp tröjärmen och viskar fram: "jag har skurit mig...", till svar får hon av en mentalskötare: "fy fan, vad onödigt!"
Vuxenpsyk, Danderyds sjukhus

X blev lagd i bältessäng efter att försökt ta livet av sig när psyk t.o.m hade extra vak säger en personal till X medans X ligger o gråter o skriker i bältessängen:

"Nu får du sluta bete dig som en 5 åring, du får tänka på oss oxå."

Huddinge sjukhus

X och hennes föräldrar till psyk. X berättar att hon ätit glas, och skurit sig massor och mår dåligt. Då säger dom till x och Xs föräldrar att dom ska åka hem så ska dom tapetsera och göra om hennes rum.


X skulle väga sig

Undersökterskan kollar på henne och säger sedan

"Du är inte så underviktig, jag har sett betydligt värre"

X föräldrar ringer till psyk och säger att X mår väldigt dåligt och har skurit sig väldigt mycket och tagit massa piller.
Psyk - Är X självmordsbenägen?
X föräldrar - Ja, till en viss del.
Psyk - Är Han det eller inte?
X föräldrar säger att dom inte vet.
Psyk - Ni borde veta om X är självmordbenägen eller inte, det finns inget jag kan göra annars!

X ligger inne på psyk för självmordsrisk och hade vak på si var 10de minut. Dagen efter låter lät det såhär i en konversation mellan X, läkare och X dåvarande kontaktperson:

Läkare - Jaha hur mår du idag sandra?
X - Precis som jag mådde igår, och ja tankarna finns kvar. 
Läkare -  Ja det va ju inte bra, vi kan inte göra något för dig. du får helt enkelt lära dig att leva med ångesten och åka hem för vi behöver din plats (stället va nästan helt tomt) 
X -  Eh jaha men..men..
Kontaktperson - Står ni för vad som kan hända om ni skickar hem henne? 
Läkare -  Eh näe, eller vad menar du?
Kontaktperson - Ja, om X får åka hem och försöker ta livet av sig eller tillome lyckas, står ni för det då? Tar ni ansvar för det?
Läkare - Nej det är ju inte våran uppgift,får hon självmordstankar igen så får hon ju komma tillbaka! 
X - Men jag orkar inte mer!!!!
Kontaktperson - Så ni skickar hem en flicka som ni vet är självmordsbenägen, som flera gånger försökt ta livet av sig och som kommer in här och ber om hjälp och får vak över natten, bara sådär? 
Läkare -  Ja men nu behöver vi faktiskt platsen! Det är fredag och på helgen kan det komma in många patienter.

japp fortfarande ramlar det in citat! Mejla om ni har nått mer på lager psykiatrin@hotmail.com

X blev inlagd på sjukhus måndagkväll för att hon haft starka självmordstankar..(Personen har aldrig förrut varit inlagd utan de här är första gången)Tisdag morron kommer en i personalen fram till henne o säger följande:

X - Hej, jag mår inte så bra. Har en massa tankar och orkar inte mer.
Psyk - Du skulle ju prata med dina föräldrar!
X - Men..alltså de sover och jag vill inte väcka dem det blir bara värre.
Psyk -Gör iordning en kopp te och så får jag prata med din mamma.
X - Men hon kommer hysterisk
Psyk -Det kommer bli bättre bara du får något varmt i dej
X - ...jag vill bara prata med någon som förstår
Psyk - Du kan prata med din mamma, jag kan inte vara din sälskapsdam i flera timmar förstår du väll!
BUP

Antidepressiva läkemedel

Här kommer lite information om antidepressiva läkemedel och de olika typerna som finns. Det är ju en hel vetenskap, och därför tänkte jag klargöra en del ord man använder. Om du vill veta något om din antidepressiva rekommenderar jag självklart Fass - där står allt du behöver veta om din medicin.
Självklart måste Du ta all information med en nypa salt, speciellt biverkningarna. Hur man reagerar av medicinerna skiljer sig oerhört från person till person, samt dos. Ni får gärna komma med era egna erfarenheter av mediciner men tänk på att biverkningar ofta är personliga och inte generella.
Antidepressiva kan fungera på en, och vara helt hjälplös för en annan. Det kan också påverka om man har, och vad för storts terapi man får.
Ska senare göra ett inlägg om lugnande och insomnings och sömn-preparat.
Har jag missat något tycker du? Skicka ett mejl psykiatrin@hotmail.com eller skriv en kommentar!

Länkar jag använt mig av:
En bra blogg
Ångest.se
Web4health

De vanligaste antidepressiva:

Sensava l, Nortriptylin - depression
Anafranil - depression, panikångest, agorafobi, tvångssyndrom
Aurorix - depression, social fobi
Buspar - ångest, oro, rastlöshet
Cipramil - depression och pa nikångest
Efexor Depot - depression, generaliserat ångestsyndrom, social fobi, paniksyndrom
Fevarin - depression, tvångssyndrom
Fontex - depression, tvång, hetsätning
Seroxat - depression, panikångest, tvångssyndrom, social fobi
Zoloft - depression, tvångssyndrom, paniksyndrom
Edronax - depression
Nefadar - depression
Remeron - depression
Tolvon - depression

Biffekter:

· Illamående, förlorad aptit, diarré.

· Ångest eller irritabilitet.

· Sömnproblem eller sömnighet.

· Förlust av sexuellt begär eller förmåga.

· Huvudvärk och yrsel.

· Viktökning.

Tricykliska anti-depressiva medel (TCA-preparat)
Dessa mediciner balanserar särskilda kemiska substanser i hjärnan (neurotransmittorer) som orsakar depression när de är i obalans. När de kemiska substanserna är i balans kan depressionssymptomen försvinna. TCA-preparat tar bort depression i runt 60 procent av fallen. 
 

Monoaminoxidashämmare (MAOI-preparat) ges vanligtvis till människor med depression som:

· inte blivit bättre av andra anti-depressiva medel.

· inte klarar bieffekterna som kommer av andra anti-depressiva medel.

· har tidigare positiva erfarenheter (personliga eller inom familjen) av framgångsrik behandling med MAOI-preparat.

· har ovanliga depressionssymptom ("neurotisk" eller "atypisk" depression med drag som är motsatta de vanliga symptomen vid depression, det vill säga ökat sömnbehov, ökad aptit och ökad vikt).

MAOI-preparat påverkas av vissa matvaror, drycker och andra mediciner. Abstinenssymptom kan uppstå om man slutar tvärt med medicinen. Istället bör dosen minskas gradvis under en fyraveckorsperiod.
Vanliga bieffekter är: muntorrhet, sömnlöshet, ökad hjärtfrekvens, sömnighet, suddig syn, aptitförändringar, muskelryckningar och rastlöshet samt förlust av sexuell önskan eller förmåga.

· Allergisk reaktion

· Blödningar i huden

· Lågt blodtryck med yrsel och svaghet

· Högt blodtryck (med intensiv huvudvärk och synrubbningar)

· Frossa eller feber

· Huvudvärk, skakningar, nervositet, oro eller ångest

· Illamående, diarré, muntorrhet, vikt- eller aptitförändringar

· Trötthet eller sömnsvårigheter

· Minskad sexlust, impotens eller svårigheter att få orgasm eller utlösning 

Använd inte alkohol eller andra lugnande medel om du samtidigt tar buspirone.

Många kontrollerade försök med buspirone har gjorts på patienter med generaliserad ångest syndrom (GAD). Många patienter lider av samtidiga depressionsymtom och eftersom buspirone är ett antidepressivt preparat, kan det vara lämpligt att behandla patienter med buspirone. Kliniska undersökningar visar att endast en långvarig behandling leder till en förbättrad effekt, därför klarar vissa patienter inte av preparatets biverkningar eftersom de inte direkt känner någon förbättring. Det tar åtminstone 7-14 dagar innan ångesten reduceras.

Bverkningar: yrsel, sömnsvårigheter, trötthet och huvudvärk. Vissa patienter upplever även magproblem och/eller illamående. Läkemedlet har inga lugnande effekter, men vissa patienter upplever att de blivit tröttare av preparatet.
Uppsök alltid läkare om du känner av någon form av muskelspasmer, huvudryckningar eller okontrollerande tungrörelser. Dessa symtom är dock väldigt sällsynta.

Nefazodon
Nefazodon är en mix av SSRI och ett annat preparat. Den är lika effektiv vid behandling av depression som SSRI-preparat och den har även liknande bieffekter. De vanligaste bieffekterna av Nefazodon är:

· Muntorrhet

· Suddig syn

· Förstoppning

· Lågt blodtryck

Ecitalopram
Nyligen kom en ny förbättrad version av det selektiva seretoninåterupptagningshämmande (SSRI) läkemedlet citalopram, gjord av amerikanska FDA (augusti 2002), ut på marknaden.
Escitalopram är en ny form av det storsäljande och patenterade läkemedlet citalopram. Den huvudsakliga idén är att separera de två isomermolekylerna i läkemedlet från varandra eftersom det endast är den aktiva enantiomern som bidrar till den antidepressiva effekten. Genom att ta bort den inaktiva R-isomeren blir effekten starkare och verkan snabbare, samtidigt som det minimerar risken för biverkningar. Det finns dock begränsad kunskap om hur läkemedlet egentligen fungerar.

· Förstoppning

· Huvudvärk

· Viktförlust

· Muntorrhet

· Lätt kolesterolökning

Det här är en repris på ett gammal inlägg. Dock fortfarande aktuellt. Flera stycken journalister har kontaktat mig på senaste angående intervjuer om EÅV Socialpsykiatriska enhet (Hagsätra)

Jag har själv blivit nekad vård nyligen av en sjuksköterska som inte hade någon rätt till det alls har chefen fastställt. Ändå får han jobba kvar.

Jag vet inte varför vissa av oss inte anses vara värda något, kanske för att vi gör mer än de. Vi är bättre på deras jobb än vad de är. De har aldrig kunnat det som man vill inom vården. Knyta an till människor, få människor att lita på en. Vissa människor bara hamnade inom vården som arbete, speciellt psykiatrin, utan att ha den specifika  egenskapen och konsten att bilda mänskliga och hjälpande band till andra människor.

Vissa faller bara platta, ingen vill ha deras hjälpande hand, för de kan inte hjälpa, alls.

Jag tycker synd om er, Jan - Olof, Dorota, Riitta mfl.

Jag kan, varje dag i mitt jobb. Så synd att ni inte vet hur och låter det gå ut över mig.

När vet man
vilket andetag som är det sista
kanske när man inte ens
kan känna det
när kroppen bara längtar
längtar efter stillhet
slutar röra sig

att leva med psykiatrin
är just inte att leva
det är att överleva
den var min familj, en grund
den är min grav

dom inte bara grävde den
puttade ner mig
och strödde över jord

de spottade
de hatade

och alla dessa löften
om ett bättre liv
aldrig runt några hörn,
inga dagar, inga veckor.
bara vågor
sjöstjärnor i marken att hålla fast vid
där ni blänkte på havsbotten.

släpp inte taget
tappa inte hoppet
om ni Vill vara kvar

Varenda blick,
färg och ljus.
Varje sagt och osagt ljud,
Vilar under kudden.

Månadens Anställd:


Maria Sjöholm!

Arbetar på "Hagsätra psyk" och är mentalskötare, mest natt. Hon får denna månadens anställd eftersom hon gjort och gör ett utmärkt arbete på sin arbetsplats.
Maria är en mycket mjuk person i sättet hon är, hon är generös, givmild, varm och helt enkelt snäll. Men hon kan även sätta gränser på ett sätt som ändå inte kränker patienter. Hon kommer överens med alla patienter och fungerar med alla, jämfört med många andra inom psykiatrin som skyller på den eviga "personkemin" (som dom inte har med en enda). Maria har kemi med alla :)
Maria är varm för att hon alltid kommer med ett leende. Hon sitter inte och klagar på hur mycket hon hatar sitt jobb, som många andra. För jag tror inte hon ens skulle vara kvar om hon gjorde det. Men hon är realistisk och vet hur psykiatrin fungerar eller inte fungerar, och lyssnar på vad man får vara med om utan att dömma.

Maria är bra på att lyssna, kasta en tillbaka till verkligheten och ifrågasätta hur man tänker utan att det känns fel. Hon lyssnar på hur man känner sig och ser patienten var man är här och nu, inte var man borde vara, eller där man varit förrut. Maria är också massor bra på att göra praktiska saker också, hon Arbetar verkligen på sina pass.
Hon har också en förmåga av att dela med sig av sin personlighet utan att det blir för personligt, det är jätteviktigt. Eftersom det är Människor vi vill prata med, inte robotar som bara kan lyssna och tala.
Maria har dessutom humor som ingen annan, en aningen sjuk visst, men humor är det ju garanterat. Hon kan alltid få mig att skratta hur dåligt jag än mår, även om det inte är hennes jobb att vara rolig så är hon det. Väldigt rolig.

Grattis Maria, ett Thank You For The Psyk - paket kommer med psykposten snarast som tack för att du finns!

Här är några nyckelord som resten av personalen kan följa:
* Varm
* Kan möta alla patienter
* Lyssnar OCH engagerar sig
* Möter patienten där hon ÄR.
* Personlig
* Humor


Vet du någon som skulle kunna klassas in som månadens anställd? Skriv en beskrivning som ovan vad som gör just den anställda till en bra person, så kanske det hamnar här och undertecknad skickar ett tackpaket till denne. Hör gärna av med personen först om det går bra att skriva ut hela namnet om du vill att det ska vara med, annars går det bra med förnamn och avdelning.
Maila Psykiatrin@hotmail.com

En otroligt snäll bloggare har skrivit till mig om BDD - Body Dysmorphic Disorder.  TACK!

BDD är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är sjukligt upptagen av något i sitt utseende.
BDD (body dysmorphic disorder, svenska: dysmorfofobi) ÄR en sjukdom som faktiskt inte alls är så ovanlig som man kan tro, däremot är kunskapen så pass liten att läkare och psykologer totalt avfärdar möjligheten, även om patienten själv berättar om sina misstankar. 
 
Länkar:
SLSO
Wikipedia
Leva med BDD
qvinna
 
Intervjuer:
Aftonbladet
DN

Outsiders - tvången styr mitt liv
(Om BDD och social fobi)
  

Svenskt forum för BDD-drabbade
 
Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

Berättelser:
Herregud! Historien om personenX med BDD skulle kunna vara min!
Skrämmande. Med jag blir ju inte förvånad och det gör det ju än mer skrämmande. Jag har varit i kontakt med psykiatrin i 10 år och har i princip samma historia att berätta är jag rädd. Trots att jag tagit upp min BDD i flera år görs inget. Efter flera år på Malmös vuxenpsykiatri finns det inte ens med i min journal. "patient gömmer sig under mössor och bakom håret. Får ingen ögonkontakt med patient". En massa skit men inte en enda gång näms BDD'n. Jag har BDD!! Jag sa det hur många gånger som helst. Kan ni ta reda på var det är?! Det har stått i tidningar. "Läkare; Vi kan inte sjukskriva dig för att du tycker att du är ful." osv. osv...
Så du är verkligen inte ensam om att möta denna totala okunskap. Nu bor jag i Stockholm. Här är det inte bättre. Flera år har gått och förra veckan fick jag höra. "Du har ångest. Social fobi. Det är problemet."

Det är en extremt ovanlig sjukdom. Inte så allvarlig och vanlig som anorexi eller bipoläritet. Det är därför det finns speciella kliniker och behandingar och anhöriggrupper för dem. Anorektiker kan ju bli så sjuka att de dör...
Jag, till min tillskrivna terapeft som inte ens kan OCD;
 "Har du ens läst på någonting om BDD?! Jag vet att den är mycket vanligare än du tror. Jag vet att jag inte ens haft den diagnosen om jag inte sagt att jag har BDD. Och ändå anser ni att det i första hand är depression, ångest och spcial fobi jag har. Jag är helt säker på att det är extremt många som blivit och blir feldiagnostiserade. Om tio år eller mer kommer ni att inse hur fel ni hade! Hur ovanligt kan det vara om jag till och med får reda på att min barndomskompis har samma problem som jag men inte exakt lika grava. Hon har långa perioder då hon inte alls tar sig ut och har aldrig ens haft kontakt med psykiatrin. Så mörkertalet är nog väldigt högt".

Terapeut (en överlägsen-veta-bestare); "Jag har jobbat inom psykiatrin i väldigt många år och det har bara funnits två stycken innan dig. Sen har väl endel tonåringar en fåfänga som de växer ifrån. Det är ju inte BDD"

Jag får inte ens prata om mina problem. Ingen frågar heller. Tar jag upp det får jag bra höra att det är ingen annan än jag som bryr mig så mycket i utseende.

(Läste nyss att självmordsförsöken för BDD'are är högre än för någon annan psykisk sjukdom. Och 45% högre än för människor i allmänhet. Det förvånar mig inte. Jag vet inte hur länge till jag orkar. Det sägs också att BDD'are inte kan bli fisk utan rätt vård. Att de är de mest isolerade och ensamma eftersom många inte ens klarar av att ta sig ut. Jag har inte varit ut på månader.)

En läsare svarar på uttalandet över:

""Som drabbad och faktiskt också väldigt påläst inom BDD måste jag bemöta följande citat från berättelsen: "Det är en extremt ovanlig sjukdom. Inte så allvarlig och vanlig som anorexi eller bipoläritet."

BDD är INTE en extremt ovanlig sjukdom, tvärtom. Det antas att 1-2% av jordens befolkning dras med sjukdomen och det är att betrakta som en relativt vanlig sjukdom. Problemet ligger i den bristande kunskapen kring sjukdomen.

Att den inte skulle vara lika allvarlig som anorexi eller bipolaritet är också felaktigt, tvärtom kan BDD många gånger vara allvarligare än de båda diagnoserna då ett signifikant kännetecken hos BDD-drabbade är just isoleringstendensen som i sin tur leder till en oförmåga att sköta sitt vardagsliv.

För övrigt tycker jag att det är fel att prata om vilken sjukdom som är värre än den andra, då sådant omöjligt kan mätas genom symptombeskrivningar på ett papper utan via den drabbades enskilda uppfattning kring situationen. Man är ju människa också, inte bara en sjukdom, och den individ du är påverkar i mångt och mycket dina symptom samt din upplevelse av dessa."