Och hur har psykiatrin tagit emot dig?
Hur har din tid inom psykiatrin sett ut?
Vad tror du psykiatrin kommer att göra?
HĂ€r en modig sjĂ€l som berĂ€ttar sin histora:Â
Â
Varför blev DU sjuk?
Det Ă€r ju inte en helt lĂ€tt frĂ„ga att svara pĂ„, varför just jag blevÂ
sjuk. Det Ă€r ju troligen inte en enskild isolerad hĂ€ndelse eftersomÂ
jag inte varit med om nĂ„got sĂ„dant. Jag tror att den största delen avÂ
skulden fĂ„r gĂ„ till att jag gick igenom tolv Ă„r i skolan medÂ
odiagnosticerad adhd. Jag har vĂ€l en del problem med vad som omnĂ€mnsÂ
som duktighetssyndrom, duktigflickasyndromet och vill helt enkeltÂ
alltid lyckas med allting. Eftersom jag Ă€r intelligent och vet om detÂ
sĂ„ var ju frustrationen enorm nĂ€r jag inte riktigt kunde nĂ„ dit jagÂ
tyckte att jag borde fast jag försökte. Jag kunde inte förstĂ„ vad somÂ
var fel, kunde inte förstĂ„ varför jag inte bara kunde ta tag i lĂ€xornaÂ
som andra. Varför jag inte kunde sluta prata rĂ€tt ut pĂ„ lektioner ochÂ
störa andra. SĂ„ jag har nu mĂ„nga Ă„r senare kunnat dra slutsatsen attÂ
jag brĂ€nde ut mig totalt för att försöka lyckas och för att klaraÂ
skolan med mina svĂ„righeter, lĂ€rarnas totala oförstĂ„else och denÂ
ökande tröttheten och Ängesten som smög sig pÄ under Ären.
Â
Varför behövde du vĂ„rd? Vad Ă€r Din historia att du hamnade inomÂ
psykiatrin?
NĂ€r jag först sökte vĂ„rd hade jag gĂ„tt ut gymnasiet och pĂ„börjatÂ
högskolestudier som jag helt enkelt inte orkade med. Jag började ocksĂ„Â
sjĂ€lv inse att jag hade Ă„ngest och helt enkelt inte mĂ„dde bra. DetÂ
blev en mycket kortvarig kontakt med psykologen kopplad till skolanÂ
som inte tyckte jag hade nĂ„gra stora problem. Jag hoppade avÂ
studierna, började skada mig för att lindra Ă„ngesten och fick ettÂ
jobb. Efter ett knappt Ă„r dĂ€r min frĂ„nvaro ökat allt mer och jag varÂ
hemma sjuk av Ă„ngest minst en gĂ„ng i veckan hamnade jag efter en hemskÂ
kvĂ€ll slutligen pĂ„ psykakuten. Jag blev inlagd och blev kvar i tvĂ„Â
mĂ„nader. Jag behövde vĂ„rd för att jag inte kunde leva pĂ„ det viset jagÂ
levde. Jag kunde inte arbeta, kunde inte sova, kunde inte Ă€ta vettigtÂ
och jag skadade mig sjÀlv.
Â
Â
Vem ansÄg att du behövde vÄrd?
Jag sjĂ€lv men i akutskedet nĂ€r jag fick kontakt med vĂ„rden var detÂ
faktiskt min chef som kontaktade dom.
Â
Â
Var det nÄgpt i din barndom som ledde till psykisk sjukdom?
Som sagt, ingen hĂ€ndelse eller traumatiskt sĂ„ men jag hade ju adhdÂ
redan dÄ som inte var utredd sÄ bÄde ja och nej.
Â
Har du nÄgra eventuella gener till psykisk sjukdom?
Inte vad jag vet.
Â
Var tror du sjĂ€lv genererat din sjukdom, miljö eller arv, eller bĂ„deÂ
och?
Miljö frĂ€mst. Men visst, sitt arv kommer man aldrig ifrĂ„n och detÂ
pÄverkar nog pÄ sÀtt och vis.
Â
Hur har din tid inom psykiatrin sett ut?
Likartad. Jag vĂ„rdades först pĂ„ avdelning och efter det har jag haftÂ
samtalskontakt med stödsamtal i sex Ă„r. Har lyckats hĂ„lla mig utanförÂ
lĂ„sta avelningar med undantag för enstaka nĂ€tter och en kort sejour pĂ„Â
en Ă€tstörningsenhet. Har gjort en neuropsykiatrisk utredning men iÂ
stort sett inget annat. Jag har desperat försökt fĂ„ hjĂ€lp medÂ
Ă€tstörningsproblematik och fick det nĂ€r jag "lyckades" gĂ„ ner femtonÂ
kilo, innan dess togs ingen notis om vad jag sa och hur jag mĂ„dde.Â
Idag har jag gĂ„tt upp i vikt igen och försöker fortfarande fĂ„ hjĂ€lpÂ
med problemen (som sitter i huvudet...) utan lycka.
Â
Vad har du fÄtt för hjÀlp och vad har du Inte fÄtt för hjÀlp?
Jag har erbjudits medicinering som jag tackat nej till samt harÂ
stödsamtal. Det har pratats om dbt ett par gĂ„nger men aldrig blivitÂ
nĂ„got. I övrigt har inget erbjudits eller pratats om. Jag harÂ
efterfrĂ„gat annat, bland annat hjĂ€lp att lĂ€ra mig hantera minaÂ
svĂ„righeter som hĂ€nger ihop med adhd men fĂ„tt svaret att inget sĂ„dantÂ
finns.
Â
Hur vÀl anser du att personal har empati, tid, intresse och utbildning?
Det Ă€r extremt varierande men bortsett frĂ„n min nuvarandeÂ
samtalskontakt sĂ„ upplever jag generellt att empati och intresse Ă€r enÂ
enorm bristvara. Ăven tiden. Utbildning saknar jag till viss del.Â
Ătstörningsenheten hĂ€nvisar mig och mitt matproblem tillÂ
öppenpsykiatrin och dĂ€r Ă€r kunskapen om Ă€tstörningar skrĂ€mmande lĂ„g.Â
Det finns ingen pĂ„ hela min mottagning som anser sig ha kunskap nogÂ
att bemöta mina problem. Men, rent allmĂ€nt sĂ„ kĂ€nns det mest som attÂ
jag inom psykiatrin Ă€r mina diagnoser och mina problem snarare Ă€n enÂ
individ, att intresset inte rör sig djupare Ă€n att dom tycker det voreÂ
skönt om jag blev frisk sÄ dom blev av med mig. Typ.
Â
Vad vill du att psykiatrin ska göra?
Jag vill att dom ska sluta frĂ„ga mig ad jag vill ha för hjĂ€lp för jagÂ
vet inte. Jag behöver fĂ„ förslag. Jag vet ju för sjutton inte ens vadÂ
som Ă€r möjligt att fĂ„. Jag har ju inte heller en aning om vad somÂ
fungerar för mig och kan inte svara nĂ€r dom frĂ„gar vad jag tror skulleÂ
hjĂ€lpa. Jag vill helt enkelt ha en bĂ€ttre handledning och merÂ
initiativ frĂ„n vĂ„rdens sida och att dom slutar dumpa över allt pĂ„ mig.Â
Eftersom jag inte har kunnat ge femton förslag pĂ„ behandling jag villÂ
ha har det inte heller blivit nĂ„got. Det enda jag kommit pĂ„ Ă€r juÂ
hjĂ€lp att hantera mina adhdproblem och det sĂ€ger dom inte finns. JagÂ
har ocksĂ„ sagt att jag inte vill ha en gruppbehandling och dĂ„ finnsÂ
det tydligen nĂ€stan ingenting. Jag skulle vilja kunna sĂ€ga att jag Ă€rÂ
intresserad av det hĂ€r eller det hĂ€r men jag kan inte och önskarÂ
dÀrför mer hjÀlp i den frÄgan.
Â
Vad tror du psykiatrin kommer att göra?
FortsĂ€tta frĂ„ga vad jag vill ha för behandling. FortsĂ€tta tjata omÂ
medicinering. Förr eller senare kasta ut mig trots att jag inte mĂ„rÂ
ett dugg bÀttre.
Nicole berÀttar:
"Varför blev DU sjuk?
Ă h det Ă€r sĂ„ mĂ„nga faktorer som spelar roll dĂ€r. allt frĂ„n mobbning i skolan till brutala vĂ„ldtĂ€kter till missbruk. Ănda sedan barnsben har jag varit en grubblare och hĂ„llit mig mycket för mig sjĂ€lv, vilket gör att man analyserar allt, pĂ„ gott och ont.
Â
Varför behövde du vÄrd?
Jag dolde min sjukdom sÄ lÀnge men dÄ jag verkligen sökte vÄrd sÄ var det för att jag hörde röster som sa till mig att ta livet av mig. och jag kunde inte motstÄ dessa röster. dÄ fick jag söka hjÀlp.
Â
Vem ansÄg att du behövde vÄrd?
Eftersom ingen riktigt visste vad jag gick igenom sÄ var det ingen som tog mig pÄ större allvar nÀr jag sa att jag mÄdde dÄligt. allt jag hade behövt göra var att visa mina armar sÄ hade de nog tagit mig pÄ allvar.
jag tror det var jag som tog beslutet att söka hjÀlp och den första lÀkaren jag trÀffade, la in min pÄ psykakuten direkt för att kunna göra flertalet undersökningar ang mina röster, för att utesluta tumörer och liknande.
Â
Vad Àr Din historia att du hamnade inom psykiatrin?
hela mitt liv typ. det började smÄtt redan pÄ dagis. men det var vÀl framför allt denna lÀkaren som la in mig direkt för att utreda mig
Â
Var det nÄgpt i din barndom som ledde till psykisk sjukdom?
det beror vÀl lite pÄ nÀr man anser att barndomen tar slut. mobbningen och den stÀndiga utfrysningen hjÀlpte ju inte till, men det var framför allt nÀr jag var 14 och blev vÄldtagen första gÄngen som jag insjuknade pÄ riktigt
Â
Har du nÄgra eventuella gener till psykisk sjukdom?
jag tror inte det. nÀr lÀkarna alltid frÄgat det sÄ har jag hört med familjen och de sagt nej, men sen har jag oxÄ hört att bland annat min moster mÄtt riktigt dÄligt sÄ jag vet inte riktigt.
Â
Var tror du sjÀlv genererat din sjukdom, miljö eller arv, eller bÄde och?
helt klart bÄda. jag Àr ju den jag Àr, alltsÄ analyserar sönder allt och grubblar osv, vilket aldrig Àr bra nÀr man mÄr dÄligt. samtidigt har jag  varit med om riktigt hemska trauman.
Â
Och hur har psykiatrin tagit emot dig?
första lÀkaren jag trÀffade var bra. han brydde sig men sen gick det bara nerÄt. jag tror det var andra gÄngen jag var inlagt pÄ psykakuten, dÄ blev man kallad dum i huvudet för att man visade tecken pÄ psykiskt ohÀlsa. den mannen tryckte ner mig nÄgot fruktansvÀrt. han har varit den vÀrsta som jag upplevt men egentligen har det bara funnits tvÄ personer av alla som jag verkligen gillat. och det var den första och den sista av alla jag trÀffat.
det vÀrsta tror jag med psykiatrin Àr att de bara vill mata en med piller sÄ man blir bort domnad. man kan behöva lite för att ta bort udden sÄ man iaf kan prata. men dÄ mycket som de stoppar i oss Àr fruktansvÀrt. de vill bara fixa til symptomen men nÀst intill skiter i orsaken
Â
Hur har din tid inom psykiatrin sett ut?
det vÀxlar ju frÄn gott till ont. men Àrligt sÄ minns jag inte mycket eftersom jag var sÄ bedövad av alla piller
Â
Vad har du fÄtt för hjÀlp och vad har du Inte fÄtt för hjÀlp?
det som har hjÀlpt mig mest var DBT, det tog ett tag men nÀr jag vÀl kunde se minsta skillnad sÄ började jag tro pÄ det och dÄ blev jag bÀttre snabbt. sen var det upp till mig.
Â
Hur vÀl anser du att personal har empati, tid, intresse och utbildning?
det Àr inte mÄnga som har empati. man fÄr en tablett sÄ de kan fÄ lite lugn och ro, och sen Àr det vÄrat fel att man blev beroende och missbrukare. dÄ Àr man bara till Ànnu mer besvÀr. men nÀr man hittar nÄgon som bryr sig och som man kÀnner sig trygg med, det Àr dÄ man kan börja jobba mot förÀndring. de finns, men de Àr inte mÄnga
Â
Vad vill du att psykiatrin ska göra?
lyssna till orsaken istÀllet för symptomen.
Â
Vad tror du psykiatrin kommer att göra?
fortsÀtta mata oss med piller"
http://bokstavsbarn.myshowroom.se/ berÀttar:
Â
"Varför blev DU sjuk?
Varför jag blev sjuk finns det nog inget enkelt svar pÄ. Tror inte att det Àr en speciell hÀndelse i mitt liv som skapat de problem som jag idag har. Jag tror att mÄnga av de problemen jag har Àr Àrvda. Sedan har hÀndelser i mitt liv pÄverkat mig och gjort mig "sjuk".
Â
Varför behövde du vÄrd?
Jag behövde vÄrd eftersom jag inte klarade av att gÄ till skolan. Jag hade Ängest varje kvÀll och lÄg vaken om nÀtterna och oroade mig för skolan. Jag blev djupt deprimerad och klarade inte av nÄgonting i vissa perioder.
Â
Vem ansÄg att du behövde vÄrd?
Det var min mamma som första gÄngen kontaktade BUP nÀr jag var kring 8 Är gammal. Förstod inte konceptet med bup och gjorde som jag alltid gjort. Ljög och sa att allt var bra. RÀtt snabbt blev jag förklarad som skoltrött och det blev inga mer besök hos bup förens ett par Är senare.
Â
Vad Àr Din historia att du hamnade inom psykiatrin?
Min "skoltrötthet" som dem kallade det pÄ bup första omgÄngen jag var dÀr blev bara vÀrre och vÀrre. Min mamma kÀnde sig vÀldigt maktlös nÀr det gÀllde att försöka fÄ mig till skolan. Jag verkligen fruktade skolan. Jag avskydde miljön. Att sitta instÀngd i ett rum fullt av mÀnniskor Àr en mardröm för mig. SÄ nÀr jag var 11Är kontaktade mamma BUP igen. Men ingen tog mina problem pÄ riktigt allvar. Det skrevs ut massa mediciner och jag fick komma till en psykolog och prata. Men man gjorde aldrig nÄgra riktiga försök med att diagnostisera mina problem. För lÀkaren sa att det var fel att ge diagnoser till barn.
Jag mÄdde sÀmre och sÀmre och började sjÀlvskada mig riktigt ordentlig nÀr jag var runt 13 Är. Hade lÀnge vart rÀtt destruktiv innan. Började med flit att riva och nypa mig sjÀlv redan nÀr jag gick pÄ lekis för att jag upptÀckte att smÀrtan gav mig lindring. (Det var ju ocksÄ en smÀrta jag kunde förstÄ och ta hand om).
Vid 15 Ärs Älder skar jag mig dagligen och gick aldrig till skolan. Jag skaffade pojkvÀn för första gÄngen. En kille som , Vill egentligen inte sÀga vÄldtog. Men i alla fall tvingade mig till sex som jag inte ville ha. Mitt sjÀlvdestruktiva beteende blev vÀrre och jag började lÄta mig utnyttjas sexuellt för att jag tycket inte att jag förtjÀnade annat.
NÀr jag var runt 17-18 började jag förstÄ vad psykisk ohÀlsa var och jag fick mer förstÄelse för mig sjÀlv. Jag sökte information pÄ internet och försökte sluta sjÀlvskada. Det tog mig flera Är att bli helt sjÀlvskadefri.
Strax innan jag skulle fylla 18 flyttades jag över till vuxenpsyk. DÀr har allting gÄtt extremt lÄngsamt. flyttade till en annan stad och det gick sex mÄnader och ingen remis hade skickats till den nya psykiatrin, sÄ fick gÄ till akutpsyk och dem skickade en remis pÄ 5 minuter. (skrev den medans jag satt i rummet) .
Â
Var det nÄgot i din barndom som ledde till psykisk sjukdom?
Jag har egentligen haft en bra barndom.Har inte vart med om nÄgra hemska upplevelser nÀr jag var liten,Men jag har haft Ängest sÄ lÀnge jag kan minnas. Vilket gjorde att jag var en konstig unge och det ledde till att jag blev mobbad. Vilket i sin tur ledde till mer psykisk ohÀlsa.
Â
Har du nÄgra eventuella gener till psykisk sjukdom?
Ja, vi har depressioner pÄ mammas sida och neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar pÄ pappas sida.
Â
Var tror du sjĂ€lv genererat din sjukdom, miljö eller arv, eller bĂ„de och?Â
Jag tror absolut att det Àr en blandning.
Â
Och hur har psykiatrin tagit emot dig?Â
Jag har ofta kÀnt att jag inte blivit tagen pÄ allvar under tiden jag gick pÄ BUP. Jag sÄgs som lat och skoltrött. Mina sjÀlvskador sket dem i. Har i efterhand lÀst min journal dÀr dem beskrivit mig som en tjej mer "rispÀrr" pÄ armarna. (kan ju tillÀggas att det gÄtt Ät mÄnga stygn i de "risporna")
Jag kÀnner att det Àr brist pÄ personal. Det Àr nÀstan omöjligt att fÄ en tid med min lÀkare. En gÄng fick jag vÀnta 6 mÄnader pÄ att fÄ trÀffa honom för att diskutera medicin byte.
Â
Hur har din tid inom psykiatrin sett ut?
Jag har haft nÀstan konstant kontakt med psykiatrin sedan 11 Ärs Älder, Àr i dag 22 Är. SÄ halva mitt liv har jag haft kontakt med psykiatrin. Jag har vart inlagd pÄ BUP flertalet gÄnger och pÄ vuxenpsyk nÄn gÄng, jag har fÄtt mediciner och jag har haft ett par psykologer att prata med. Vid 20 Ärs Älder gjordes Àntligen min utredning. Jag diagnostiserades dÄ med Asperger, ADD, GAD med panikÄngest och atypisk depression.
Â
Vad har du fÄtt för hjÀlp och vad har du Inte fÄtt för hjÀlp?
Jag har fÄtt mediciner utskrivna och jag har vart inlagd ett par gÄnger. Har haft psykologer att prata med och efter 10 Är inom psykiatrin fick jag diagnos. Vet inte vad för hjÀlp man kan vÀnta sig i min situation, Men att hjÀlpen inte har vart tillrÀcklig Àr ju rÀtt klart. Har fortfarande ingen fungerande medicinering, har ingen fungerande psykologkontakt och lÀkaren har tid att trÀffas MAX 2 gÄnger om Äret.
Â
Hur vÀl anser du att personal har empati, tid, intresse och utbildning?
Jag har tyvÀrr aldrig trÀffat nÄgon som jag tycker visar empati. Jag tycker att allt har vart vÀldigt hÄrt och kantigt inom psykiatrin. PÄ barn psyk tex, var jag livrÀdd för personalen efter som dem var sÄ otrevliga. Enda gÄngen nÄgon valt att sitta och hÄlla mig i handen genom en Ängest attack Àr nÀr jag lÄg pÄ en somatisk avdelning. Det var alltsÄ en "vanlig" sjuksköterska som brydde sig.
Â
Vad vill du att psykiatrin ska göra?
Jag vill att psykiatrin ska vakna upp och inse att det behövs mer personal och förnyade tankebanor. Psykiatrin Àr fast i gamla hjulspÄr kanske till och med hjulspÄr frÄn 60-talet. Jag vill ocksÄ att det ska vara lÀttare att fÄ hjÀlp. Jag upplever ofta att det bara Àr dem som orkar kÀmpa mot psykiatrin som fÄr vÄrd. Dem som inte orkar skrika och brÄka glöms bort. Lika sÄ dem som Àr för sjuka för att kunna ta sig till en psykiatrisk enhet. De fÄr inte heller nÄgon hjÀlp i mÄnga fall.
Â
Vad tror du psykiatrin kommer att göra?
Just nu har jag inga större hopp om att psykiatrin kommer göra nÄgot alls."
Â
Ă
ke, dagsjukvĂ„rden, Lidköping.Â
Kent, Vuxenpsykiatrin, Lidköping.
Anita, Psyk avd 1, Falköping.Â
Anna som jobbade en liten period,Psyk avd 1, Falköping.Â
Britt-Marie, Psyk avd 1, Falköping.Â
Tack för att ni hjĂ€lpt mig att överleva sĂ„hĂ€r lĂ„ngt! Â
Â
Ewa Brodin-Hollander, FinjagÄrden.
Utan henne hade jag aldrig kommit dit jag Àr idag. <3
Â
Elisabeth Rohdin Ă kessonÂ
Â
Martine Köck, psykolog,
Ăstra Sjukhuset, Göteborg
- du gav mig ljuset tillbaka!!! Saknar dig <3
Anders Berntsson,
ChefsöverlÀkare PRIMA vuxenpsykiatri.
Danderyds sjukhus.
Mari-Louise Nilsson, Ătst. enheten, Varberg.
Ninni Hjalmers, Ăstra sjukhuset, Avd 336.
ANNELI, Annika F, Ewa.
Ulrika Ehres, socionom, Ăstra sjukhuset, Avd 336.
Berit Gustafsson, Avd 22, Varberg.
Marie och Cathrine Bjerke, Avd 19, Halmstad.
Annika Eriksson, Röda Villan, Halmstad.
Eva.K, Mimmi &Â Gun -Britt,
Avdelning 10, Hudiksvalls sjukhus.
Maria Brossner, Dr, Ătstörningsmottagningen,
AllmÀnpsykiatriska kliniken i Malmö.
Yvonne Kluge, kurator, Ătstörningsmottagningen,
AllmÀnpsykiatriska kliniken i Malmö.
Ann Wibring, sjukgymnast, Ătstörningsmottagningen,
AllmÀnpsykiatriska kliniken i Malmö.
Wivian Isaksson, AllmÀnpsykiatriska kliniken i Malmö.
Marini, avdelning 124, Â Uppsala
Patrick & Göran, avdelning 123, Uppsala
Anna, Unga Vuxna mottagningen,Uppsala
Ewa, Kajsa och Malin, sjuksköterskor.
Skötare; Anneli, Annika A och Yvonne,
Anorexi - bulimi avdelning 336,
Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus.
Paul, Pontus, Sofie och Stina,
psykakuten, Malmö.
FinjagÄrdens fantastiska personal med all sin kompetens,
vÀrme och förstÄelse!
Erik Olsson, Psykologpartners, Helsingborg.
Ssk Ewa K. Ătstörningsenheten Korallen,
Uddevalla Sjukhus.
Anna, skötare, Anorexi avd 336
Drottning Silvias Barn och Undomssjukhus.
Avdelningschef Britt, Avd 336 anorexi slutenvÄrd.
Redan nÀmnda, aldrig glömda:
Camilla och Annika F samt Tom och Dr. Ninni Hjalmers pÄ avd 336 pÄ DSBUS.
Irene och Tord, F41, UmeÄ.
Jonas och Ulrika, F41, UmeÄ.
Linda Forsell-Lindberg, Mobila Teamet, UmeÄ.
Fredric, Psykoterapeut pÄ Team 2,
Psykiatriskt ĂppenvĂ„rdscentrum
Lergöksgatan, Göteborg
Alla receptionister pĂ„ Psykiatriskt ĂppenvĂ„rdscentrum
Lergöksgatan i Göteborg -
för att de alltid möter en med respekt och ett leende.
John, Mobila Teamet, BorlÀnge
Magda, skötare avd 151, Danderyd
Marie, skötare avd 151, Danderyd
Helena, skötare avd 151, Danderyd
Ann R, sjuksköterska/terapeut
Unga Vuxnamottagning, Danderyd
Eva Schmidt, överlÀkare Unga Vuxna, Danderyd
Helena i receptionen pÄ Unga Vuxna, Danderyd
och alla andra som alltid hÀlsar och Àr omtÀnksamma pÄ mottagningen.
Rikke Kjelggard, psykolog,
Psykologpartners i Malmö.
Marie, skötare pÄ Maria Ungdom Akut
Kari Erkonen, överlÀkare.
Psykosmottagningen, KungsÀngen.
Gunilla Bernhardsson,
Pensionerade ĂL,
UllerÄker avd 100 bl.a
Ingmar Holmlöf,
Psykiatriker/Ăl,
UllerÄker beroendemott.
Tony, BUP akut, Malmö
Michelle, BUP akut, Malmö
David, BUP akut, Malmö
Per, BUP behandlingsavdelningen, Malmö
Christel, BUP behandlingsavdelningen, Malmö
Elisabeth, BUP akut, Malmö
Kerstin, BUP akut, Malmö
Sofia, BUP öppenvÄrd, söder Malmö
Annika Borgström, kurator,
ungdomsmottagningen i Sandviken.
Eva och Anita, semestervik. avd 151 Danderyd
Annika, msk, (bland annat timvik) pÄ avd 151
Ellinor, ssk avd 151 Danderyd
Carita, msk avd 151 Danderyd
Lisa, lÀkare psykjouren Danderyd
HelénÚ R, var ST-lÀkare (tom mars/april 2009)
Lidingö psykiatriska mottagning
Anneli Bergesen, avd 336, Ăstra.
.
Bo Lindahl, lÀkare, BUP inom NU-sjukvÄrden.
Therese Pahlberg, Ssk, avd 150 Danderyds sjukhus.
Kerstin, Ssk, avd 150 Danderyds sjukhus.
Emil, skötare, avd 150 Danderyds sjukhus.
Ulla Vourenmaa, behandlare, enhet nord Sachsska barnpsyk.
Charlotta NynÀs, kurator,
ungdomsmottagningen i GĂ€vle.
Lotte, sjuksköterska Danderyds psykiatri.
Janni, ssk student Danderyds psykiatri.
Katarina, msk Danderyds psykiatri.
Karin B, Chefssjuksköterska, Ă
kersberga öppenpsykiatri.
Margot S, msk, Ă
kersberga öppenpsykiatri.
Synnöve Ă
kervall, psykiater, Göteborg.
Karin Hammarlid, psykiatrin, St:Görans sjukhus, Stockholm.
Marita Bergström, Bup mottagningen, SollefteÄ.
Jonna, Bup akuten, Ăstra sjukhuset, Göteborg
Olle, Bup akuten, Ăstra sjukhuset, Göteborg
Ylva, Anorexi slutenvĂ„rd, Ăstra sjukhuset Göteborg
Ninni, överlĂ€kare, Anorexi/bulimi, Ăstra sjukhuset Göteborg
Kajsa W , MalmfÀltens psykiatri.
Peter Csatlos, DBT-enheten, Karolinska sjukhuset
Hans Möller-Wiklund,
Lidingö psykiatriska öppenvÄrdsmottagning
Annika, sjuksköterska, Huddinge sjukhus.
Pernilla, mentalskötare, Huddinge sjukhus.Â
Benny, avd 55, NĂL.
Gunilla Paulson-Karlsson , psykoterapeut,
BUP Ăstra, Göteborg
Ola Helmerius, psykolog,
Ă rsta Vantörs ĂppenvĂ„rdsmottagning.
Göran, mentalskötare , Avd.123, Uppsala
Maja, sjuksköterska BUP akut Malmö
Anette, behandlingsassistent BUP akut, Malmö
Lena BÀcklin, sjuksköterska,
Barn- och ungdomspsykiatriska akut och behandlingsavdelningen GĂ€vle
Simone, skötare natt,
Barn- och ungdomspsykiatriska akut och behandlingsavdelningen GĂ€vle
Anna StÄlnacke, skötare avd 141,
vuxenpsyk Danderyds sjukhus.
Lotta Wiener, ssk avd 141,
vuxenpsyk Danderyds sjukhus.
Nanna Byström, AT-lÀkare avd 141,
vuxenpsyk Danderyds sjukhus.
Hanna Sahlin Berg, DBT-terapeut,
Borderlineenheten Karolinska sjukhuset.
Helen, ssk natt avd 141, vuxenpsyk Danderyds sjukhus.
Yvette Nagy, skötare PIVA Danderyds sjukhus.
Ann, ssk natt avd 141 vuxenpsyk Danderyds sjukhus.
Anne-Lee Alyhr, msk, Ă
rsta-Vantör.
Jill Ăberg, msk, Ă
rsta-Vantör.
Britt-Marie - msk natt, Ă
rsta-Vantör.
Marie-Lousie FrÄnberg - f.d. lÀkare, à rsta-Vantör
Anders Walther, neurolog och psyklÀkare,
Marianne Engström, BUP.
Maggan, BUP.
Ghassan Chahla,
Robin Söder, mentalskötare,
à rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet.
Peo, BUP-akuten Ăstra Sjukhuset.
Anneli, skötare,
Avd 336, Ăstra sjukhuset
Camilla, nattssk,
Avd 336, Ăstra sjukhuset
Ulrika Bonde, BUP KungÀlv.
Ulrika Ehres, Anoreximottagningen
Ăstra sjukhuset, Göteborg.
Lena, AnorexislutenvÄrden
Ăstra sjukhuset, Göteborg.
Jenny, Sjukgymnast,
AnorexislutenvĂ„rden Ăstra sjukhuset, Göteborg.
Tom, Kock,
AnorexislutenvĂ„rden Ăstra sjukhuset, Göteborg.
Eva Eriksson-Gordon, överlÀkare,
barn- och ungdomspsykiatriska akut
& behandlingsavdelningen, GĂ€vle.
Florense, Mobila teamet, Nyköping.
Lars Löfgren, psykolog,
Barnpsykiatrin avd 45, Sunderby sjukhus.
Catherine Svalenius, vuxenpsykiatrin, Lund.
Birgitta Ström, skötare,
Avd. 92, PIVA, VÀsterÄs.
Kristina Sköld,
Psykiatriska öppenvÄrden, Kristianstad.
Alf Claesson, psykiatriker, VÀxsjö.
Göran Johnsson, psykiater.
Privat mottagning i Kristianstad & Malmö.
Annika Severin,
lÀkare, à rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet.
Jonas Lundberg, kurator,
HjÀlmareds folkhögskola, AlingsÄs.
Lena - Natt,
à rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet.
Ilse - à rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Susanne Gustavsson, Ersta psykklinik.
Johan Lisra, fd Farsta gymnasium.
Malung- SĂ€lens Gymnasieskola.
(BÀsta lÀrare + kurator!)
Andreas, skötare, 240 Mölndal.
Claudia, BUP, Uddevalla.
Josefin, Avd 55 NĂL.
Bosse, Lithiumsköterska, Uddevalla.
Nina Haag, Psyk och Ungdomsteamet, VĂ€nersborg.
Lisa Schmidt, Psykiatrisk Sjukgymnast,
Psykiatrin KungÀlvs Sjukhus
Agneta Hall, Psykiatrisk Arbetsterapeut,
Psykiatrin KungÀlvs Sjukhus
Paula, skötare, Avd84 MAS
Jenny, skötare, Avd84 MAS
Pernilla Hedin
Eva, DBT- terapeut FinjagÄrden
Caroline, DBT-terapeut FinjagÄrden
Anders, DBT-terapeut FinjagÄrden
Sanne, DBT-terapeut FinjagÄrden
Britt-Marie HallbÀcken, DBT-terapeut,
Unga vuxnamotagningen, Uppsala.
Ulla, överlÀkare psykiatri UMAS.
Lena E, nattssk,
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet.
Hannele Berzelius,
Vuxenpsykiatrin, Lindesberg.
Marita Hjelm, skötare,
Unga vuxnamottagningen, Uppsala.
Mia Ramklint, forskare, fd överlÀkare
Unga vuxnamottagningen, Uppsala.
Marita, kurator
avdelning 31, S:t Lars sjukhus, Lund
Mona Ejdsell, terapeut
öppenvÄrden VÀrmland
Per Ă
ke Widmark, UBB ungdom, Ărebro
Erik Elénius, överlÀkare
Unga vuxnamottagningen, Uppsala
Jill Bengtsson,
Fd VÀsterviks psyk - öppenvÄrd
Shiler, överlÀkare
akutbarnpsykavd 45, Sunderby Sjukhus
Suzi, psykolog
akutbarnpsykavd 45, Sunderby Sjukhus
Sofie Lindberg ,
NorrtÀlje psykiatriska öppenvÄrdsmottagning
Ann Söderman Gisslandi,
NorrtÀlje psykiatriska öppenvÄrdsmottagning
Ulrika Dahllöf,
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Anders Söderberg,
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Nina Turkka, BUP Farsta
fd SkÀrholmens öppenpsykiatri
Lie-anne Hertzén,
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Anna, fd BUP VÀsterÄs
Erik Lind, lÀkare (fd Huddinge)
"SkÄnska" Rita Ssk,
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Pontus, BUP-akuten Sthlm
Â
Lars Larsson,
Uppsala, avdelning 123.
Â
Anna och Ann-Sofie
Kom vidare - Uppsala
Â
Vet du om nÄgon inom psykiatrin
som Àr vÀrda ett tack?
Skriv in under kommentarer!
(Jag tar bort kommentarerna sÄ ni behÄller er anonymitet)
Â
Â
SĂTT BETYG PĂ
DIN MOTTAGNING OCH DOKTOR!
Ta en titt pÄ Psykos favoritdoktor Erik Lind
SĂ€tt betyg och kommentera din egen favvodoktor!
Â
BerÀttar om sin historia med psykiatrin!
Â
Varför blev DU sjuk?
Jag vet inte riktigt varför jag blev sjuk. Har aldrig varit med om nÄgot som inom vÄrden klassats som "traumatiskt."
Â
Varför behövde du vÄrd?
Jag fick min första riktiga kontakt med psykiatrin (BUP), det Ă„ret jag skulle fylla 17, alltsĂ„ första Ă„ret pĂ„ gymnasiet. DĂ„ hade jag haft depressioner till och frĂ„n sedan barndomen, jag skadade mig, skolkade och hade vredesutbrott.Â
Jag hade helt enkelt mĂ„tt dĂ„ligt under en lĂ„ng tid och blev bara sĂ€mre.Â
Â
Vem ansÄg att du behövde vÄrd?
Mina förĂ€ldrar. De var vĂ€ldigt bestĂ€mda med att jag behövde en samtalskontakt, för de sĂ„g ju att det inte var bra med mig.Â
Â
Var det nÄgot i din barndom som ledde till psykisk sjukdom?
Mina första depression bröt ut efter en period av intensiv mobbning, dĂ„ var jag 9-10 Ă„r.Â
Â
Har du nÄgra eventuella gener till psykisk sjukdom?
Ja, har flera nĂ€ra slĂ€ktingar pĂ„ pappas sida, varav jag vet en som begĂ„tt sjĂ€lvmord och andra som har varit sjuka.Â
Plus att nĂ€ra slĂ€ktingar till min mamma har varit lidit av schizofreni osv.Â
Â
Var tror du sjÀlv genererat din sjukdom, miljö eller arv, eller bÄde och?
Mest arv, men till viss del miljö. Jag har fĂ„tt höra att jag har en stark sĂ„rbarhet frĂ„n bĂ„da mina förĂ€ldrar. Men jag har Ă€ndĂ„ haft en bra uppvĂ€xt med en familj som Ă€lskat mig och brytt sig, Ă€ven om min skolmiljö var dĂ„lig.Â
Â
Och hur har psykiatrin tagit emot dig?
Det Àr en svÄr frÄga. Det beror helt pÄ vart man hamnat, för mig var BUP bÀttre Àn Vuxenpsykiatrin. De brydde sig mer och jag fick intrycket av att de försökte mer. Har trÀffat flera idioter inom psyk som bara försökt trycka ner mig, men pÄ vissa sÀtt har de tagit mig pÄ allvar. Kanske beror det pÄ att jag haft förÀldrar som varit vÀldigt engagerade och tjatat pÄ vÄrden och lÀkare eftersom jag sjÀlv inte har orkat. Men min uppfattning Àr ÀndÄ att de halvt gav upp om mig, vilket fick mig att ge upp om mig sjÀlv ocksÄ. SlutenvÄrden sa till mig att de inte kunde hjÀlpa mig, att jag testat allt de hade att erbjuda och ingenting hjÀlpte. Sedan skickade de ivÀg mig till öppenvÄrden igen. Det fick mig att kÀnna att jag var hopplös, och jag Àr nog inte den enda som fÄtt den kÀnslan efter mÄnga Är av psykisk ohÀlsa.
Â
Hur har din tid inom psykiatrin sett ut?
Först kom jag till BUP efter en kort svĂ€ng pĂ„ ungdomsvĂ„rden. PĂ„ BUP blev det en kort inlĂ€ggning pĂ„ deras akutavdelning och jag hamnade i kö till ett behandlingshem för barn och ungdomar. Hann fylla 18 innan jag fick en plats och nĂ€r jag flyttades till vuxenpsykiatrin sĂ„ glömdes det dĂ€r med behandlingshem bort helt. Men efter tvĂ„ Ă„r, det Ă„r jag skulle fylla 20, sa psyk till mig att de inte kunde hantera mig och mina problem, sĂ„ Ă„terigen började det pratas om behandlingshem. DĂ„ hade jag snurrat runt pĂ„ slutenvĂ„rden vĂ€ldigt mycket. Skickades till ett behandlingshem i en annan del av Sverige och dĂ€r Ă€r jag Ă€n idag, ungefĂ€r 1,5 Ă„r senare, och det Ă€r först dĂ€r jag fĂ„tt behandling som hjĂ€lpt mig.Â
Men innan jag fick en plats dĂ€r hade jag tur, eftersom min lĂ€kare och psykolog i öppenvĂ„rden tog sig tid och trĂ€ffade mig en gĂ„ng i veckan.Â
Â
Â
Vad har du fÄtt för hjÀlp och vad har du Inte fÄtt för hjÀlp?
Jag tror att jag blivit skickad till slutenvÄrden mÄnga gÄnger just för att resurserna i öppenvÄrden inte rÀckt. Men sen kan jag ju se att jag har haft en otrolig tur, jÀmfört med mÄnga andra, eftersom jag fick komma till ett behandlingshem dÀr jag fÄtt DBT-behandling.
Â
Hur vÀl anser du att personal har empati, tid, intresse och utbildning?
Jag tycker att personalen mÄste utbildas mer, kanske gÄ en kurs i medmÀnsklighet. NÀr jag varit inlagd pÄ sjukhus har det kÀnts som att flera i personalen bara var dÀr för att fördriva tiden. De kollade pÄ tv, lekte med sina mobiler och vissa var totalt kÀnslokalla och nÀstintill elaka. Men Ä andra sidan finns det gulkorn inom psykiatrin, med personer som bryr sig och engagerar sig i sina patienter ocksÄ.
Men det Ă€r först pĂ„ behandlingshemmet, (ett privat), som jag har kĂ€nt att jag har blivit lyssnad pĂ„ och inte bara matad med tabletter, dĂ€r de brytt sig och tagit sig tid, Ă€ven utanför arbetstid, för mig.Â
Och det Ă€r just det, att nĂ€r man jobbar sĂ„ nĂ€ra med mĂ€nniskor existerar inte problemen bara mellan klockan 8-5. Utan det Ă€r ju hela dygnet och jag förstĂ„r att psykiatrin inte kan jobba hela dygnet, men dĂ„ borde det anstĂ€llas fler.Â
Â
Vad vill du att psykiatrin ska göra?
Jag vill att vĂ„rden inte ska ge upp om nĂ„gon, utan verkligen ta sig tid att försöka göra saker och ting bĂ€ttre. För om nĂ„gon lĂ€kare eller psykolog sĂ€ger att ingenting hjĂ€lper och att de inte kan göra mer, kĂ€nns det som om de skrivit pĂ„ ens dödsdom, och det Ă€r inte okej. Det Ă€r inte okej att ge intrycket av att det inte finns nĂ„gon hjĂ€lp att fĂ„.Â
Men det jag vill att de ska göra för mig nÀr jag flyttar hem Àr att inte anse att jag Àr för frisk för att fÄ öppenvÄrdskontakt för att de inte har resurser, trots att behandlingshemmet anser att jag kommer behöva fortsatt vÄrd.
Â
Vad tror du psykiatrin kommer att göra?
Jag tror att de kommer glömma bort mig, anse att jag inte behöver sĂ„ mycket hjĂ€lp förrĂ€n jag (vilket jag verkligen inte hoppas), har gĂ„tt ner mig totalt igen och ingenting fungerar. Visst behöver man vara antingen frisk sĂ„ att man orkar kĂ€mpa för vĂ„rd, eller sĂ„ sjuk att man inte kan nĂ„gonting, förrĂ€n de reagerar. men om man som jag, Ă€r nĂ„gonstans i mitten, utan behov av slutenvĂ„rd men inte tillrĂ€ckligt frisk för att klara mig sjĂ€lv helt, tror jag att man blir lite lĂ€mnad utanför tills det gĂ„tt för lĂ„ngt.Â
berÀttar om sin kontakt med psykiatrin...
Â
Â
Varför blev DU sjuk?
Jag har haft en vĂ€ldigt trasslig uppvĂ€xt med misshandel bĂ„de psykiskt ochÂ
fysiskt. Jag blev mobbad i skolan och fick stryk Àven dÀr. Det var aldrig nÄgon
som tog min situation pÄ allvar. Socialen var inblandade men dom blunda för vad som hÀnde!
Â
Varför behövde du vÄrd?
Jag hade brÀnt ut mig och mÄdde fruktansvÀrt dÄligt. Mitt sjÀlvskadebeteende hade ocksÄ
ökat markant.
Â
Vem ansÄg att du behövde vÄrd?
Det var min fostermamma som tog tag i saken nÀr jag en dag hade skurit mig och bara ville dö
Â
Vad Àr Din historia att du hamnade inom psykiatrin?
Jag skar mig och döljde det lÀÀnge. Till slut orka jag inte mer och tog emot hjÀlpen jag erbjöds.
Ville inte fortsÀtta leva sÄ som jag gjorde dÄ.
Â
Var det nÄgot i din barndom som ledde till psykisk sjukdom?
Ja mycket misshandel, övergrepp,mobbning och ingen tog mig pÄ allvar
Â
Har du nÄgra eventuella gener till psykisk sjukdom?
Jag har vÀldigt nÀra slÀktingar som led av psykiska problem
Â
Var tror du sjÀlv genererat din sjukdom, miljö eller arv, eller bÄde och?
Jag tror det beror pÄ min uppvÀxt
Â
Och hur har psykiatrin tagit emot dig?
Dom tog emot mig vÀldigt vÀl. Fick direkt hjÀlp med mina problem. Ett och annat misstag har dom
allt gjort. Men dom tog sig tid och lyssnade pÄ mig och vi skapa min medicin lista tillsammans.
Dom hjÀlpte mig Àven till att fÄ en plats pÄ ett gruppboende dÀr jag bor nu.
Â
Hur har din tid inom psykiatrin sett ut?
VÀldigt rörig. I början nÀr jag var mycket yngre 9-10 Är ville jag inte alls ha kontakt med dom.
Jag hatade att leka i deras terapi sandlÄda. Avskydde verkligen BUP. Men nÀr jag blev Àldre 18 Är
sÄg jag det helt annorlunda. Jag fick verkligen hjÀlp. Trodde aldrig det var möjligt
Â
Â
Vad har du fÄtt för hjÀlp och vad har du Inte fÄtt för hjÀlp?
Jag har fÄtt hjÀlp med att hantera mitt sjÀlvskadebeteénde och fÄtt tips pÄ vad man kan göra nÀr Ängesten kommer.
Jag har ocksÄ fÄtt hjÀlp med mina tvÄ "olika" personligheter jag lever. Den elaka behöver inte alltid vinna.
Men vad jag aldrig fÄtt hjÀlp med Àr min Àtstörning. Jag har vÀldiga problem med maten. HetsÀter och spyr.
Hamnar allt djupare ner i min Àtstörning. Snart Àr det en fara för mitt liv. Men förhoppningsvis fÄr dom upp ögonen snart.
Â
Hur vÀl anser du att personal har empati, tid, intresse och utbildning?
PÄ lÄsta avdelningar (PIVA) sÄ har dom ingen empati överhuvudtaget. Men pÄ öppna avdelningar Àr dom mycket bÀttre.
Dom tar sig tid till sina patienter och lyssnar vÀl. Har aldrig kommit i kontakt med nÄgon som jag inte tycker har utbildning nog.
Â
Vad vill du att psykiatrin ska göra?
Jag vill att dom ska hjÀlpa mig med min Àtstörning som jag inte orkar dölja lÀngre.
Efter tvÄ Är har jag fÄtt nog.
Â
Vad tror du psykiatrin kommer att göra?
Ingenting
Psyk - Du ska ta vara pÄ de kontaktpersoner du har hÀr, annars kan du lika gÀrna Äka hem
 för du har bÄde sÀng och medicin hemma
VĂ€sterviks psyk
Kontaktperson kommer in efter 3 dagar:
-FörlÄt om jag inte har haft tid med dig men det Àr sÄ mycket med Lisa och sÄna som inte fÄr gÄ ut sjÀlva
VĂ€sterviks psyk
X - Jag orkar inte mer!
Psyk - inte jag heller haha
X - va?
Psyk - jag orkar inte heller, jag orkar inte prata med dig
X - varför det?
Psyk - för du bara ringer och gnÀller
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
"X *ligger i bÀlte och grÄter*
Psyk - Bete dig inte som en treÄring!"
St Görans psykakut
"Men usch vad du har skurit dig! Vi kan inte ha patienter som beter sig sÄhÀr."
Uppsalas psykakut POA
"Du kan ta dina saker och gÄ! SkÀra dig kan du göra hemma. Vi kan inte ha patienter som skÀr sig pÄ avdelningen. Du kan Äka hem. För dig spelar det ingen roll om du Àr pÄ avdelning eller hemma, du skÀr dig ÀndÄ!"
Avd 123 Uppsala
"Du kan vÀl Ätminstone torka upp blodet."
Uppsalas psykakut POA
Psyk - Du ska vÀl ta tunnelbanan nu?
X - Eh.. nej.. jag har inte SL kort pÄ mig? *stÄr i pyjamasbyxorna*
Psyk - Okej dÄ fÄr du vÀl gÄ, det Àr fint vÀder!
X - Ska jag gĂ„ (frĂ„n HagsĂ€tra) till Ă
rsta???
Psyk - Jaaa det blir vĂ€l en lĂ„ngpromenad! HEJDĂ
Ă
Ă
Ă
.
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Svar pÄ inlÀgget Levande charader:
Nr 1 Àr Filipe Costa - verksamhetschef för Psykiatri Södra Stockholm och Àr dÀrmed högste ansvarig för de medicinska och administrativa funktionerna. De andra Àr patienter.
"Man vill bara dö genast, att skiten ska ha ett slut och att slutet ska komma NU. Och förnedringen att vara ynlig och patetisk inför mÀnniskor med vitrockad makt. Aldrig mer! Och över hela ens kropp vilar den tunga SKAMMEN; Varför kan jag inte fÄ vara som alla andra?"
HĂ€r kan ni förklara olika kĂ€nslor man kan ha som patient inom psykiatrin. SĂ€ger man Ă
ngest sÄ fattar dom ingenting,och tror vi snackar om den dÀr bakfyllan de sjÀlva hade igÄr. Eftersom personalen ofta inte Àr utbildade sÄ tÀnkte jag att dÄ fÄr vi sköta skiten dÄ! Skicka in era subjektiva kÀnsloförklaringar, titta nedan sÄ förstÄr ni hur jag menar. Ju fler och ju olika desto bÀttre! TACK!
psykiatrin@hotmail.com
PSYKIATRI-ENCYKLOPEDIN
Den 1 januari 2011 införs en ny patientsÀkerhetslag. Syftet Àr att göra vÄrden sÀkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmÀla felbehandling.
 Detta innebÀr bland annat att Socialstyrelsen tar överHÀlso- och sjukvÄrdens ansvarsnÀmnds (HSAN) nuvarande hantering av patienters klagomÄl.
"DisciplinpÄföljd
3 § Om den som tillhör hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen
uppsÄtligen eller av oaktsamhet inte fullgör en sÄdan
skyldighet enligt 2 kap. 1, 2, 2 a, 4, 6, 8 eller 9 § eller
nÄgon annan föreskrift som Àr av direkt betydelse för
sÀkerheten i vÄrden, fÄr disciplinpÄföljd ÄlÀggas. Om felet Àr
ringa eller om det framstÄr som ursÀktligt fÄr disciplinpÄföljd
underlÄtas.
DisciplinpÄföljd Àr erinran eller varning.
AnmÀlan av verksamhet m.m
4. vem som svarar för anmÀlningsskyldighet enligt 4 och 4 a §§,"
"HandlÀggning i ansvarsnÀmnden
7 § FrÄgor om disciplinpÄföljd skall tas upp pÄ anmÀlan av
Socialstyrelsen eller av den patient som saken gÀller eller, om
patienten inte sjÀlv kan anmÀla saken, en nÀrstÄende till
patienten.
FrÄgor som avses i 5 kap. 6-13 §§ tas upp pÄ anmÀlan av
Socialstyrelsen eller pÄ ansökan av den som saken gÀller.
BestÀmmelser om rÀtt för Riksdagens ombudsmÀn och för
Justitiekanslern att göra anmÀlan i sÄdana Àrenden som avses i
första eller andra stycket finns i 6 § tredje stycket lagen
(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmÀn och i 6 §
första stycket lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.
8 § AnmÀlan eller ansökan till ansvarsnÀmnden skall göras
skriftligen och vara egenhÀndigt undertecknad samt innehÄlla
uppgifter om
1. den enskilde anmÀlarens eller sökandens namn, födelsetid och
postadress,
2. namn och adress för stÀllföretrÀdare eller ombud om talan
förs av sÄdan,
3. vem anmÀlan eller ansökan avser och, om de kan lÀmnas utan
sÀrskild utredning, uppgifter om dennes yrke, adress och
arbetsplats,
4. vilken anmÀrkning som riktas mot en anmÀld, och
5. de omstÀndigheter som Äberopas till stöd för anmÀlan eller
ansökan.
18 § En anmÀlan som gÀller arbetstagare fÄr helt eller delvis
överlÀmnas av ansvarsnÀmnden till arbetsgivaren för den ÄtgÀrd
som kan ankomma pÄ arbetsgivaren, om det Àr uppenbart att
Àrendets behandling i nÀmnden inte Àr pÄkallad frÄn allmÀn
synpunkt eller för att tillvarata patientens rÀtt.
19 § Om en anmÀlan till ansvarsnÀmnden innehÄller klagomÄl över
brister i kontakten mellan en patient och hÀlso- och
sjukvÄrdspersonalen hos ett landsting eller en kommun eller
över nÄgot annat liknande förhÄllande och om det finns grundad
anledning att anta att anmÀlan inte kan föranleda
disciplinpÄföljd enligt denna lag, fÄr nÀmnden överlÀmna
anmÀlan i den delen till landstinget eller kommunen för ÄtgÀrd."
HÀlso- och sjukvÄrden skall bedrivas sÄ att den uppfyller kraven pÄ en god vÄrd.
Kraven har kommit till uttryck i olika lagbestÀmmelser och innebÀr frÀmst att patienten
Om du anser att du blivit felbehandlad eller att hÀlso- och sjukvÄrden inte levt upp till dessa krav,
finns det olika möjligheter att fÄ dina klagomÄl prövade".
Den 1 januari 2011 införs en ny patientsÀkerhetslag. Syftet Àr att göra vÄrden sÀkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmÀla felbehandling.
 Detta innebÀr bland annat att Socialstyrelsen tar överHÀlso- och sjukvÄrdens ansvarsnÀmnds (HSAN) nuvarande hantering av patienters klagomÄl.
Â
Personligt ombud Àr en stödinsats för psykiskt funktionshindrade som syftar till att den psykiskt funktionshindrade ska fÄ möjlighet att leva ett mer sjÀlvstÀndigt liv, med möjlighet att ta del av samhÀllets utbud av vÄrd, stöd och service pÄ jÀmlika villkor.
Personligt ombud Àr en frivillig och kostnadsfri verksamhet
Socialstyrelsen har tillsynsansvaret bÄde för socialtjÀnst och hÀlso- och sjukvÄrd.
Tillsynen över hÀlso- och sjukvÄrden och dess personal syftar frÀmst till att förebygga skador och eliminera risker. Vill man anmÀla brister i vÄrden gÄr det bra att skriva ett vanligt brev.
Den 1 januari 2011 införs en ny patientsÀkerhetslag. Syftet Àr att göra vÄrden sÀkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmÀla felbehandling.
Konsumentinstitutet LÀkemedel och HÀlsa Àr ett kompetenscenter som utvecklar konsumentkunskap i lÀkemedels- och hÀlsofrÄgor. Man arbetar bland annat för att de som rÄkat illa ut och drabbats av biverkningar och behandlingsskador ska hÄllas skadeslösa. PÄ Kilens hemsida kan man lÀsa om erfarenheter och kunskaper om lÀkemedelsberoende och problemlÀkemedel. Man kan ocksÄ lÀsa om konsumentdatabasen ELIN och sjÀlv rapportera om biverkningar och effekter av lÀkemedel.
Gratis telefonförmedling och rÄdgivning över hela landet. HÀr kan man fÄ hjÀlp med att hitta alternativlÀkare som hjÀlper till med nedtrappning av psykofarmaka.
Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa. RSMH arbetar för att mÀnniskor med psykisk ohÀlsa ska ges goda förutsÀttningar att komma tillbaka till ett gott liv.
Riksförbundet för hjÀlp Ät Narkotika- och LÀkemedelsberoende. RFHL Àr en solidaritetsrörelse för och med mÀnniskor som har problem med droger och lÀkemedel. Medlemmar bestÄr till stor del av före detta narkomaner och av mÀnniskor som har eller haft ett lÀkemedelsberoende.
Artiklar
Allt fler sjÀlvmord inom psykvÄrden
FÄ anmÀlningar om övervÄld i psykiatrin
HuslÀkare i Uppsala anmÀler kommunen och psykiatrin till Socialstyrelsen
Â
Â
Those who are dead, are not dead, they're just living in my head
And since I fell for that spell, I am living there as well.
/"42" - Coldplay
NÀmn personer som fallit offer för psykiatrins icke existerande vÄrd.
KÀnner du nÄgon / vet nÄgon som begÄtt sjÀlvmord som
du vill uppmÀrksamma och hedra?
psykiatrin@hotmail.com
Om sjÀlvmord och för efterlevande
Hon bar pÄ ett trauma frÄn tsunamin och var pressad av teater och filmbolag.
Det sista decenniet av Teds liv prÀglades av psykisk ohÀlsa.
Brodern har senare berÀttat att Ted hörde röster
och troligen led av schizofreni.
Han begick sjÀlvmord 41 Är gammal, den 22 juni 1997.
L-M
Susse "kristallflickan" Albertsson
Susse hade varit i kontakt med psykiatrin sedan början av tonÄren. Hon led av PTSD och
anorexia efter sexuella övergrepp. Efter en lÄng inlÀggning pÄ S:t Görans psykiatriska klinik
började hon kÀnna sig bÀttre. Hennes mamma skulle ta hand om Susses
storasysters barn över en helg. Susse kÀnde sig inte bra och ville vara pÄ sjukhusetför sÀkerhets skull. Hon vÄrdades enligt LPT.
PÄ lördagskvÀllen 2004 tog hon livet av sig pÄ avdelningen.Linda
MÄns
Tog livet av sig i sitt hem, 13 Är gammal ,
efter flera Ärs hÄrd mobbing.
Thomas
Thomas, runt 20 Är tog sitt liv i samband
med permission sommaren 2005 frÄn en avdelning pÄ St:Lars, Lund.
Joakim Favre Sandin
Tog sitt liv 18 Är gammal.
Lena
Tog livet av sig den 11 augusti Är 2004
endast 18 Är gammal.
Hon lever kvar i vÄra minnen
Linnéa
Tog livet av sig under en obevakad permission
frÄn BUP som hon var inlagd pÄ den 30 maj 2008.Endast 14 Är gammal.
Ehline Karlsson
31 Är gammal tog livet av sig pga felbehandling inom psykiatrin 8 september 2008.
Christian Sellergren.
21 Är gammal tog sitt liv.
Hanna
9 November 1990 - 6 September 2008
Tog livet av sig pÄ behandlingshemmet.
Aino
tog sitt liv, endast 20 Är gammal.
Isabell Eriksson.
Tog sitt liv i sitt rum den 15:de september 2008, endast 16 Är ung.
*
Mikael Ljungberg.
Mikael tog livet av sig 17 november 2004, inne pÄ en avdelning pÄ
Mölndals sjukhus i Göteborg dÀr han vistades pga depression.
*
Anna
För medicinering blev Anna inlagd pÄ vuxenpsykiatrin,
men blev dock bara sÀmre. Hon tog sjÀlvmord April 2010.
Anna blev 20 Är ung.
*
"Frogge"
dog pÄ sin 17-Ärs dag, 2007.
*
Marcus Jannes
dog 21 Är ung ,Oktober, 2010.
Â
Jaana
Mamman Jaana skulle blivit tvÄngsinlagd pÄ behandlingshem,
men dog istÀllet i sjÀlvmord.
Â
Johan
37 Är gammal tog livet av sig
LÀmnade efter sig en 14 Ärig pojke.
Â
PsykkĂ€rring sur - KLOCKAN ĂR SENT, GĂ
Ă
LĂGG DIG OM DU MĂ
R DĂ
LIGT.
X - Ja men jag kan ju inte sova för att jag har Ängest.
PsykkĂ€rring sur - MEN GĂ
Ă
LĂGG DIG! GONATT! *lĂ€gga pĂ„*
X - ringer igen
PsykkĂ€rring sur - NĂĂ X NU fĂ„r du faktiskt ta och sluta..
X - NEJ, DU ska sluta! Jag vill prata med nÄgon som lyssnar och jag har rÀtt till det,
och jag vill prata med nÄgon NU.
PsykkÀrring sur - Ja dÄ fÄr du prata med Y
.
x *BerÀttar om hur hon efter flera nÀtter lyckats somna med hjÀlp av att tÀnka sig till lugn.
Psyk * berÀttar om en qi-qong kurs hon gick dÀr hon fick lÀra sig att visualisera
sig ett inre leendeoch hur det har hjÀlpt henne. Samtalet avrundas.*
Psyk - Ja.. ett inre leende och haldol sÄ ses vi pÄ tisdag.
X - precis. (skrattar)
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Psyk kommer med sömntabletter i porten..
- HĂ€r kommer din privata knarklangare! *springer tillbaka*Â
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
X - Jag har tagit 6 nitracepam.
Psyk  - Det dÀr hörde inte jag.
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Psyk Y pratar med jouren angÄende X som Àr akut psykotisk och precis fÄtt ett vÄrdintyg angÄende vilken medicin X ska fÄ. Psyk Y vet att X hatar zyprexa men jouren Àr envis.
Psyk Y - Visst fick du en injektion zyprexa och mÄdde vÀldigt dÄligt (bÄde Y och X vet att X inte fÄtt det).
XÂ * Nickar*
Ă
rsta-Vantörs Socialpsykiatriska enhet
Â
 I P1-dokumentĂ€ren âDen fastspĂ€nda -flickanâ berĂ€ttas det om âNoraâ som vĂ„ldtogs som 17-Ă„ring av förre polischefen Göran Lindberg.
 EfterÄt ville hon ha hjÀlp att bearbeta sina upplevelser, men blev ifrÄgasatt av psykiater Ola Gefvert.
 Gefvert vĂ€grade att lĂ„ta henne trĂ€ffa en kvinnlig psykolog. Först om hon skötte sig under ett halvĂ„r skulle han âköpaâ en kvinna Ă„t henne.
 Socialstyrelsen gör nu en större granskning av Ola Gefverts vÄrdbolag. Han trÀffar för nÀrvarande inga patienter i den egna verksamheten.
Nationella HjĂ€lplinjen.Tel: 020-22 00 60.Â
13.00-22.00Â Alla dagar.
Jourhavande medmÀnniska, Tel: 08-702 16 80.
gÄr att nÄ 21.00-06.00 varje natt.
Jourhavande prÀst, tel: 112.
Àr tillgÀnglig 23.00-06.00 varje natt.
SocialtjÀnsten via 112
Röda korsets telefonjour, Tel: 0771-900 800.Â
MÄndag-lördag 14.00-22.00 och söndag 14.00-18.00.
Jourhavande kompis, Tel: 020-22 24 44.
Àr en telefonjour för barn och ungdomar upp till 25 Är.
MÄndag-fredag 18.00-22.00 och lördag-söndag 14.00-18.00.
Barnens HjÀlptelefon (BRIS). Tel: 0200-230 230.
MÄndag-torsdag 15.00-19.00, fredag 14.00-18.00 och lördag-söndag 14.00-17.00.
KRISKONTAKTER:
Chatta med Jourhavande kompis
MÄndag-fredag: 18-22
Lördag: 14-18
Söndag: 14-18
Se Facebookgruppen Mission 2010 Stödkontakter:
HĂR
VĂ„r MSN-lista För stödsamtal finns HĂR
AllmĂ€npsykiatrisk avdelning, Ăstra Sjukhuset, Göteborg.
Patient X ligger i soffan sent en kvÀll och kollar pÄ TV. Mentalskötaren ser detta och stÀller sig framför TV:n.
Pysk - HÀr fÄr du inte ligga.
X - Varför inte det?
Pysk - Sofforna Àr till för att man skall sitta i dem. Vill du vila fÄr du gÄ in pÄ ditt rum!
X - Men jag tittar ju pÄ TV!
Pysk - DÄ fÄr du göra det sittande!
AllmĂ€npsykiatrisk avdelning, Ăstra Sjukhuset, Göteborg.
X - Men hallÄ? Jag har ju suttit hÀr i över 5 timmar hur lÀnge skall jag behöva vÀnta?
Pysk - Amen duger inte vÄrden hÀr sÄ fÄr du vÀnda dig nÄgon annanstans , sitt inte hÀr och klaga!
BorÄs Pykatiska akutmottagning